Sida 44
III. Återkomsten till Sverige. Bryderier i Stockholm. Föredrag i vetenskapsakademien
tillbaka - och jag hyser förhoppningar härom - så har jag bestämt er till arfvinge af härvarande trädgård och af alla mina hedersposter. Jag har redan talat härom med dem som ega att afgöra saken.»
Brefvet, som afsändes genom en prest vid tyska församlingen i Stockholm, kom emellertid icke Linné tillhanda för än fram på sommaren 1739, och då hade lyckan vändt sig.
Linné hade nämligen bland annat inom fjorton dagar kurerat en vän från en långvarig och svår åkomma och detta banade vägen för hans praktik. Han kallades omsider till ett riksråd, hvars maka besvärades af hosta; Linné ordinerade då ett lindrande medel, som hon ständigt kunde föra med sig. Några dagar derefter var riksrådinnan inbjuden till spelparti hos drottning Ulrika Eleonora; Hennes Maj:t gaf akt på att hon stoppade någonting i munnen. »Hvarför gör ni det?» - »Mot hostan.» - Och drottningen hade just för tillfället hosta. Linné efterskickades och föreskref det samma, hvarpå hostan försvann.
Då Linné genom denna lilla kur blifvit bekant vid hofvet, kom han i beröring med Carl Gustaf Tessin, som redan kände hans lärda förtjenster och som förskaffade honom titel af Kungl. Botanicus och plats såsom amiralitetsläkare.
Bland Linnés i K. Vetenskapsakademien förvarade handskrifter fins en anteckning härom af följande lydelse:
»Då jag var hemkommen ifrån mina utländska resor och låg i Stockholm 1738, sände Hans exc. grefve Tessin efter mig och frågade om jag hade något att söka vid riksdagen (då han var landtmarskalk), varandes säker att Riksens ständer hade nåd för mig, efter jag distingerat mig utomlands; jag svarade att jag intet hade att söka, ty bad han mig betänka mig och komma igen dagen efter, då kapten Trievald närvarande proponerade om jag icke kunde få de 100 dukaters pension, som han haft af Bergskollegii extra medel och derför läsa öfver Bergskollegii kabinett, efter jag förstode mineralogien. Gr. Tessin bad mig lägga in och möta i sekreta utskottsförmaket, tog min skrift och vid middagen gratulerade mig att Riksens ständer varit mig bevågna.
»En kort tid derefter sände vice amiralen Ankarkrona efter
Källa: Project Runeberg ·