Carl von Linnés lefnadsminnen Tecknade af honom sjelf

några hyllor för faten. Midt emot spisstången, på södra sidan, är, med ett par perpendikulära bräder, yxestallen, der bräderna, öfverst äro genomskurna, att bonden här får hänga sina yxor. Emellan sängen och yxestallet, på södra sidan af stugan, är en bänk lik de förra, och kallas södrebänk. Emellan yxestallet och fathyllan, vid dörren, är den så kallade kalfvebänken, der kalfvarna stå bundna under kallaste vintern. Inga bjelkar äro i huset, ej heller något horisontalt tak, utan gå sparrarna. upp till ryggåsen, ofvan uppå belagda med täta bräder och täckta med näfver samt torf. Strax framför spiseln och yxestallet går en tjock, skalad stång tvärt öfver rummet, så högt från jorden, att man med möda kan räcka den, och kallas kronostången, på hvilken bondfolket kunna hänga sina kläder, då de äro våta. Ofta, är ock en annan kronstång, lika hög och stor, som ligger ofvanför bordsätet eller frambänken. En liten bänk står jemte ugnen emellan spiseln och norrebänk, som kallas ugnbänken. Alla dessa bänkar, norre och södre, gallbänken och högsätet, äro uppfylda med halm, som täckes med äfven så långa dynor eller ock med sängkläder, emedan barn och tjenstefolk merendels ligga i norra och södra bänk, men bonden med sin hustru alltid i sängen. Om dagen sitter folket på norra och södra bänk, men främmande bjudes alltid fram i högsätet. Då litet samqväm är vid bordet, dukas allenast den ändan af bordet, som är närmast högsätet, i hvilket bonden med sin hustru sjelf residerar, då det andra husfolket sitter på ömse sidor i gallbänken och på sätet. Merendels äro stockarna i väggen runda och väl skalade, men icke jemnhuggna, och merendels är äfven taket och väggen något brun deraf, att landtmannen brukar spjälade stickor af god och lätt klyfd furu i stället för ljus, som väl något litet röka, fast de icke gifva någon skadlig rök. Under ryggåsen sitta merendels ett dussin helt smala halmkärfvar, som icke äro tjockare än en barnarm, och kallas burmänner, hvilka ditsättas julafton, då julhalmen utbredes på golfvet. Tiden utmärkes om dagen efter solskenet genom fönstret på taket, att då solen skiner på skåpet är det daframålsdags, och då hon kommer på ugnbänken är det merendels middag. I kofven har bondhustrun merendels en