Sida 91
91
tementet. 2me af tjenstemännen vid Kolonial-ärendenas Departement anställdes äfven samtidigt vid K. Finans-Departementets Expedition, för att biträda vid Kolomal-ärendenas behandling.
K. Kammar-Kollegium.
Under Konung Gustaf I böljades bildandet af ordentliga förvaltningsverk, i det aen kollegiala myndighet, som då bildades under namn af Kammar-Råd och som hade befattning med Rikets drätsel, i sjelfva verket är första ursprunget till den sedermera s. k. Råhninge-iammaren eller Kammar-Kollegium. Från samme Konungs tid äro äfven de äldsta nu befintliga Jordeböcker. Carl IX lät 1602 tillsätta en , särskild Riks-Skattmästare (äfven kallad Öfverste-Räntmästare) för att hafva inseende öfver Rikets drätsel; i öfrigt gällde i allmänhet den af Sigismund 1594 utfärdade Kammar-Ordning, tills ny Instruktion d. 18 April 1613 af Gustaf Adolf utfärdades för Dess och Rikets Kammar-Råd. Drätselverket omfattade vid denna tid såväl jordrefningen, kronogodsens vård, uppbörd, utbetalning och redovisning, som ock näringarne i allmänhet, såsom jordbruk, bergsbruk, fisken, seglation. qvarnar m. m. Enligt 1634 års Regerings-Form var Räkningekammaren Rikets 5:te Kollegium, och bestod af Riks-Skattmästaren såsom President samt 6 ledamöter, nemligen 2 Riksråd, 2 af adel och 2 af de äldste Kamererarne. Alla, som hade att beställa med Kronans uppbörd och utgifter, skulle af detta Kollegium "anamma ordres och aer göra besked"; det skulle hafva omsorg om räntornas inkräfvande och behöriga användande, så ock deras förökande. Det fortfor att vara både Kärings- och Drätselverk, intill dess en stor del af vården om näringarne ar 1637 öfverflyttades på de då inrättade Bergs-Amtet och Kommerse-Kollegium. Sistnämnde Kollegium indrogs väl åter af Carl XI under Kammar-Kollegium, men samtidigt eller d. 8 Dec. 1680 inrättades Stats-Kontoret i och för Statsverkets disposition och assigne-randet af alla Statsmedlen. Kammar-Kollegii President var dock ännu tillika Stats-Kontorets. Enligt den år 1694 utfärdade Arbets-Ordnin-gen, bestod Kammar-Kollegium af ett Kongl. Råd såsom President, ett annat Kongl. Båd såsom ledamot samt 4 Kammar-Råd; det hade na n&tt sin största omfattning, i det dess President var gemensam Chef för Kammar-Kollegium, Stats-Kontoret, Kammar-Revisionen (hvars göromål, bestående i redovisningen för allmänna medel och bedömande af dervid uppkommande rättsfrågor, jemväl tillhörde Kammar-Kollegium), Kommerse- och Bergs-Kollegierna. Samma år (1694) afsöndra-aes imellertid Bergs-Kollegium, året derpå Kammar-Revisionen, 1711 Kommerse-Kollegium, och 1720 erhöll Stats-Kontoret en egen President. Genom K. Kung. d. 10 April 1828 bestämdes närmare gränserna mellan Kammar-Kollegium, Stats-Kontoret och Kammar-Rätten (f. d. Kammar-Revisionen) i fråga om Uppbörds- och Räkenskapsverket, hvarefter och sedan dels Karta-Sigillata-Kontoret samt Mynt-och Kontrollverken afskiljts från Kammar-Kollegium, dels (d. 17 April 1828) domsrätten i en del tvistemål, som dittills ålegat Kollegium, öf-
Källa: Project Runeberg ·