Sida 104
114
Optiska Telegrafstaten lyder närmast under 2aae Linie-Chefer. Telegraf ^Korpsen (Central- och Hufvudstation- samt Kontrollstations-be-fälhafvare, låte Telegrafister och Telegrafister) uppsättes efter behof antingen af en frän Arméen eller Flottan kommenderad personal eller efter frivilliga beting. De nuvarande optiska telegrafstationerna äro till antalet 24.
Afiöningen för Styrelsens personal utgår med följande belopp, nemligen för General-Direktören 7,000 Rdr, Sekreteraren 3,500, Registratorn 1.800, Kanslisten 1,000 (utom 400 Rdrs arfvode för protokollsföring), Ka-meral-Intendenten 3,500, Kassören 2,200. Bokhållaren 2,200, Material-förvaltaren 2,200, l:ste Revisorn 2,200, 2:dre Revkorn 1,500, Kamrnar-skrifvarne à 1,000, Linie-Intendenterne à 4,500 och Fysikern (i arfvode) 500 Rdr. — Det kommenderade befälet vid Optiska Telegrafverket af-lönas under effektiv tjenstgöring med dagtraktamente efter Resereglementet.
Telegraf-Styrelsens lokal iir f. n. i s. k. Bergstrahlska huset, N:o 2 Stora Nygatan. — Optiska Telegrafen iir belägen å Södermalm, Stora Fiskaregränd N:o 6.
K. Generål-Tnll-Stjrolsra.
Af äldre författningar synes ej, att tullväsendet haft någon gemensam Styresman, förr än Wolmar Wickman 1577 förordnades att vara Öfverste-Tullnär i Stockholm, med åliggande att vaka öfver tulluppbörden i hela Riket Denna befattning torde dock snart hafva upphört; tullen ställdes, enligt 1594 års Kammar-Ordning, under Kammar-Kollegium, och Tull-ordningen af d. 22 April 1600 uppdrog åt Städernas Borgmästare att, jemte tullnärerna, hafva uppsigt öfver tullen. Under Drottning Christina tillsattes (1636) en General-Tullförvaltare, hvars myndighet sträckte sig både tall tullväsendet och seglationen och som vid Kommerse-Kollegii inrättande följande året blef en af detta Kol-legii ledamöter. Tullärendena hade ock så småningom dragits till Kommerse-Kollegium från Kammar-Kollegii myndighet, då Carl XI 1676 förklarade, att allt hvad som anginge tullen skulle dädanefter lyda under Kammar-Kollegium och i en del stycken under General-Tull-Förvaltaren, äfvensom 1678, att Kammar-Kollegium allena skulle hafva styrelsen af Stora Sjötullen och dithörande ämnen, hvaremot Kommerse-Kollegii befattning dermed borde alldeles upphöra. Under Kammar-Kollegium inrättades också snart (1681) ett särskildt Tull-och IÅcent-Kontor, till förvaltning af Rikets små och stora tullar. I spetsen för Landtullarnes förvaltning stod en General-Inspektör, liksom General-Tull-Förvaltaren lydande under Kammar-Kollegium; båda benämndes kort derefter Öfver-Direktörer. Efter Kommerse-Kollegii skilsmessa från Kammar-Kollegium 1711 samt enligt Kongl. Maj:ts beslut d. 17 Nov. 1713 ställdes Tullverket ånyo hufvudsakligen under Kommerse-Kollegium. Sedan alltifrån 1620-talet Sjö- och Landtullarne varit tidtals utarrenderade, ställdes år 1717 samtlige Sjötullarne under en allmän förpaktning, och år 1726 bortarrenderades både sjö- och land-tull-inkomsterna åt en General-TuUarrende-Societet, hvars Direktion
Källa: Project Runeberg ·