Sida 5
5
VI:s (af Portugal) äldste son Don Pedro I, som vid sin faders död (1826) afsade sig den Portugisiska kronan till förmån för sin dotter Maria Da Gloria. Don Pedro I efterträddes i Brasilien af sin son, Don Pedro II d'Alcantara, som ännu är detta lands beherskare. Huset Braganza, som sedan år 1853 ej längre är regerande i Portugal, besitter således nu endast kejsardömet Brasilien.
Braunschweig-Yolfenblittel.
67 qvtdr. mil. 282,389 inv. (1861).
Huset Braunschweig härstammar från de Italienska Markgrefvarne af Este. Vid Markgrefve Albert Azzos död i (ll:e seklet) erhöll hans äldre son Welf sin moders (Kunigundas) stora herradöme i Bajern och Schwaben, medan den yngre sonen Fulko blef stamfader för Markgrefvarne af Este, Hertigarne af Ferrara och Modena m. fl. Denna yngre linie utdog på mans-sidan 1803 (jfr Österrike). Welfs af Bäjèrn sonson Henrik den Stolte, Hertig af Bajern och Sachsen, erhöll med sin gemål, en dotter af Kejsar Lothar, Braunschweigska landet såsom allodium. När bemälde Henriks son Henrik Lejonet, i striden mot Kejsar Fredrik Barbarossa, förklarats i akt och förlorat sina Hertig-dömen, förblef dock Braunschweig i Welfska slägtens ägo. Henrik Lejonets sonson, Otto Barnet, erhöll detta land i län såsom Hertig-döme 1235, och från honom härstamma de yngre husen Braunschweig, som sedermera flere gånger förgrenat sig ocn åter förenats; år 1569 söndrade sig de båda ännu fortlefvande grenarne, Braunschweig-Dan-neberg (nu Wolfenbüttel) och Braunschweig-Lttneburg (nu Hannoyer) (jfr Hannover).
Under, det Hohenttaufiska kejsar-familjen, som kufvade Henrik Lqonet, för flere århundraden tillbaka efter tragiska öden utslocknat, blomstrar sålunda ännu dess gamla motståndare familjen Welf; — afkomlingar af Henrik Lejonet äro ännu i dag icke blott regerande i Hertigdömet Braunschweig, utan sitta äfven på konungariket Hannovers och det Stor-Britanniska Rikets throner.
Bäjern.
1,385 qvadr. mil: 4,689,837 inv. (1861).
Huset Wittelsbach, genom Grefvarne af Scheyem härstammande från Arnulf den Onde, Hertig i Bajern 912—937 (efter Carolingiska ättens utgång), har alltsedan 1180 varit herrskande i Bäjern. Dessförinnan stvrdes landet af Hertigar af Sachsiska. Welfska och Österrikiska husen från medlet af 900-talet till 1180, då Grefve Otto V af Wittelsbach erhöll Bäjern såsom Hertigdöme. Dennes son Ludvig I blef derjemte Pfaltz-grefve vid Rhen. Hans sonsöner delade riket så, att den äldre — Ludvig II den Stränge — erhöll öfre Bäjern och Pfaltz, den yngre — Henrik — Nedre Bäjem. Den sistnämnde grenen utdog 1340. Af Ludvig (len Stränges söner blef den ene (yngre), Ludvig III (Kejsare 1314—1347), stamfader för den Bajerska linien, som med Hertig Maximilian erhöll Kurvärdigheten 1623 och med Kurfur-
Källa: Project Runeberg ·