Sida 248
'248
12) Biskopar i Wisby.
Gabriel Timotheus Lütkeman, 1772,
+ 1795. Johan Möller, 1796, t 1805. Nüs Gardell, 1807, + 1813. Carl Johan Eberstein, 1813, † 1838.
Christopher Isak Heurlin, 1838—
1841, † 1860. Carl Erik Hallström, 1841—1858, f 1861. Lars Anton Anjou, 1859.
Främmande trosförvandter uppgåfvos (i Presterskapets redogörelser till Statistiska Central-Byrån) vid slutet af år 1862 hafva utgjort, i Stockholm 1,130, i öfrige orterna 1,597, summa 2,727, d. v. s. mindre än 0,07 procent af Rikets hela folkmängd. Af hela antalet 2,727 voro uppgifne såsom Reformerta (och Anglikaner) 291, Baptister 425, Ka-thonker 381, tillhörande Rysk-Grekiska kyrkan 6, Mosaiska trosbekännare 1,208, Mormoner 14, hvartill komma 402 främmande trosförvandter, utan särskild uppgift rörande deras religion. Särskilda församlingar bildades af Engelsk-Reformerta i Stockholm och Göteborg, Fransk-Reformerta i Stockholm, Rysk-Grekiska i Stockholm, Katholska i Stockholm, samt Mosaiska i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Carlskrona.
b) Läroverken. Universiteten.
Sverige har 2:ne Universitet, i Upsala och Lund. Det förstnämnda, det äldsta i Norden, stiftades af Sten Sture den äldre, efter tillstånds-bref af Påfven Sixtus IV, och invigdes högtidligen d. 21 Sept. 1477; Lunds Universitets stiftelseurkund är utfärdad af Carl XI:s förmyndare år 1666, men denna högskola invigdes först d. 28 Jan. 1668.
Nu gällande Statuter för båda Universiteten äro daterade d. 2 April 1852. — För hvartdera föres öfverstyrelsen af en Kansler. Styrelsen och förvaltningen på stället handhafves, under Pro-Kanslerens inseende, af Rektor och de Akademiska Konsistorierne (Majus och' Minus). Kansleren utnämnes af Konungen efter val af Consistorium Majus; han äger för sin expedition förordna en Kanslers-Sekreterare. Erke-Biskopen är Pro-Kansler i Upsala, och Lunds stifts Biskop Pro-Kansler i Lund. I Konsistorierne är Rektor Ordförande och Föredragande ; i händelse af förfall, skötes hans embete af Pro-Rektor (d. v. s. nästföregående årets Rektor). Consistorium Majus utgöres af Universitetets samtl. ordinarie Professorer, af Räntmästaren (i ekonomiska mål) och af Bibliothekarien (i ärenden, som röra Bibliotheket); det har inseende och vård om alla Universitetets vetenskapliga och ekonomiska angelägenheter, vakar öfver undervisningens tillbörliga gång samt lärares och studerandes förhållande i hvad till studierna hörer, upprätthåller akademiska disciplinen, håller hand deröfver, att gifna föreskrifter angående föreläsningar och examina iakttagas, förvaltar och utdelar i allmänhet de Universitetet gifna stipendier, väcker förslag till nya instruktioner, reglementen etc. rörande Universitetet, dess lärda
Källa: Project Runeberg ·