Sida 257
'257
i Riket utfärdades d. 21 Mars 1862. Seminariernes ändamål uppgifves deruti vara att bilda Folkskole-Lärare, hvilka med christligt sinne förena de theoretiska insigter och den praktiska skicklighet, som deras kall fordrar. Tillsynen utöfvas af Dom-Kapitlen, dels omedelbart, dels genom utsedde Inspektörer, hvilka det åligger att genom täta besök göra sig bekante med undervisningen i Seminarierna och föreslå de åtgärder, som synas gagneliga. Lärare äro t v. 2:ne Hufvudlärare, hvaraf en tillika är Seminarii-Föreståndare, samt Lärare i musik, teckning och gymnastik. Vid Seminarierna för qvinliga elever kunna qvinnor föroranas till lärarebefattningar, utom Föreståndarens. Samtlige Lärare utses af Dom-Kapitlen. Närmaste uppsigten tillkommer Föreståndaren. Lärokursen är delad på 3:ne klasser, och lärotiden för hvaije klass bestämd till ett år. Sista året användes förnämligast till repetition och praktiska öfningar i Folk-Skolor. Läseåret, fördeladt i 2:ne terminer, utgör 36 veckor. Läro- och öfningsämnen äro: chri-stendom, Svenska språket, räknekonst, geometri, historia, geografi, naturkunnighet, pedagogik och methodik, välskrifning, musik och sång, teckning, gymnastik, äfvensom — om tillfälle gifves — trädgårdsskötsel och simning. Årlig Berättelse om Seminariets verksamhet skall afgifvas af Föreståndaren till Dom-Kapitlet, som insänder densamma till K. Ecklesiastik-Departementet.
Anslag till Folk-Skolornas behof beviljades redan vid 1840—1841 årens Riksdag med 750 Rdr för hvaije Seminarium, 13,500 cLo till stipendier åt elever vid desamma, samt 75,000 Rdr till understöd för Folkskole-Lärares aflönande, utom de afgifter, som borde kommunerna åläggas. Vid påföljande Riksdag (1844-1845) ökades ytterligare dessa anslag, hvaijemte, i sammanhang med nedsättandet till hälften af den s. k. personliga skyddsafgiften, ett deremot svarande belopp bestämdes att utgå såsom personel Folkskole-afgift för hela Riket; den utgick, enligt K. Kung. d. 13 Mars 1846, med 12 skillingar Bko af hvarje man och 6 sk. samma mynt af hvaije qvinna, samt ökades enligt K. Kung. d. 17 Maj 1861 till 40 öre för man och 20 öre för qvinna. Vid 1856 —1858 årens Riksdag bestämdes det sammanlagda bidrag, som af Statsverket borde för berörde ändamål lemnas, till den dåvarande personliga skydds-afgiftens halfva belopp, uppgående till omkring 250,000 Rdr, hvaraf borde till Seminarierna utgå 26,000, till understöd för Se-minarii-elever 20,000, till förbättrande af undervisnings-materielen m. m. 12,000. Påföljande Riksdag (1859—1860) beräknades halfva personliga skyddsafgiften till 260,000 Rdr, och slutligen har vid sistlidne Riksdag beslut fattats derom, att — i stället för halfva personliga skyddsafgiften, som ansågs icke längre böra anvisas för vissa bestämda .utgifter, — å Riks-Statens 8:de hufvudtitel anvisa ett årligt ordinarie statsanslag af 255,000 Rdr, hvaijemte å Riksgälds-Kontoret anslogs under innevarande statsreglerings-period dels ett årligt belopp af 75,000 Rdr till "Folkskoleväsendets utveckling och förbättring i allmänhet uti de församlingar, hvilka till Lärares eller Lärarinnors aflöning redan tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta lika stort belopp, som den till församlingen öfverlåtna andel af personliga skyddsafgiften utgör", dels Tr. Juni. 17
Källa: Project Runeberg ·