Sida 37
37
Konungens Högsta Domstol.
Sedan, jemte den öfriga Rådkammaren, äfven den del af det fordna Riksrådet, som benämndes Justitie-Revisionen och — enligt 1772 års Regerings-Form bestående af 7 Riksråd — utöfvade Konungens Högsta domsrätt, upphört, utfärdades, i sammanhang med s. k. Förenings-och Säkerhetsakten, d. 15 Maj 1789 Gustaf III:s förordnande tör Konungens Högsta Domstol eller Justitie-Revision, bestående af tolf lagkunnige Ledamöter, hälften frälse och hälften ofrälse. Enligt 1809 års Regerings-Form uppdrogs Konungens domsrätt åt tolf af Honom utnämnde Justitieråd, 6 frälse och 6 ofrälse, och skulle Justitie-Stats-Ministern tillika alltid vara Ledamot af Konungens Högsta Domstol. Detta sista stadgande upphörde i sammanhang med Departemental-styrelsens införande år 1840; vid 1844—1845 årens Riksdag borttogs föreskriften, att 6 af Justitieråden skulle vara frälse och 6 ofrälse; och jemlikt Rikets Ständers beslut vid 1858—1860 årens Riksdag samt Kongl. Maj:ts nådiga Sanktion d. 8 Febr. 1860 kan Justitierådens antal ökas ända till 18.
De i Grundlagarne föreskrifna hufvudsakliga stadganden rörande Högsta Domstolens organisation och verksamhet äro följande:
Konungens Domsrätt skall uppdragas minst 12, högst 18 af Honom utnämnde lagkunnige Män, hvilka fullgjort hvad författningarne föreskrifva dem, som uti Domare-embeten må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. De kallas Justitieråd och utgöra Konungens Högsta Domstol. Deras antal må ej ökas utöfver tolf, så vida ej Konungen och Rikets Ständer i den ordning 87 § af R. F. stadgar besluta, att Högsta Domstolen skall på afdelningar arbeta: och varde i sådant fall såväl Justitierådens antal inom ofvan föreskrifna gränser, som ärendenas fördelning mellan afdelningarne i samma ordnmg bestämde (R. F. § 17);
Denna Domstol tillkommer det äfven att upptaga och afgöra alla ansökningar, att Konungen må bryta Dom åter, som vunnit laga kraft, eller återställa tid, som försuten är (R. F. § 18);
Inkomma till Konungen från Domstolar och Embetsmän förfrågningar om Lagens rätta mening i sådana fall, som till Domares åtgärd höra, äge ock Högsta Domstolen att de sålunda sökta förklaringar gifva (R. F. § 19); .
Uti fredstider skola de mål, som från Krigsdomstolarne dragas under Konungens pröfning, uti Högsta Domstolen företagas och afgöras. 2:ne Militärpersoner af högre grad, dem Konungen härtill utser och förordnar, böra sådana mål i Högsta Domstolen öfvervara och deröfver rösta, dock må Domarenas antal ej öfverstiga 8 (R. F. § 20);
Konungen äger 2:ne röster i de mål, hvilkas föredragning och afgörande Han för godt finner att i Högsta Domstolen öfvervara. Alla frågor om förklaringar öfver Lagen skola hos Konungen anmälas, och Dess röster deruti inhemtas och beräknas (R F. § 21); ...
Uti Högsta Domstolen kunna ringare mål pröfvas och algöras af 5 ledamöter, så ock af 4, der alla 4 äro om slutet ense. Öfver vigta-
Källa: Project Runeberg ·