Sida 41
41
redan under Carl IX) och 2 Stats-Sekreterare. I Kansli-Kollegium skulle författas alla statuter, landsstadgar, ordningar och privilegier, der skulle alla fullmagter skrifvas och utgifvas, dit hörde alla riksdagshandlingar, underhandlingar med Främmande Magter samt alla rådslag, som Konungen ville anställa med Riksens Ràd i gemen, o. s. v. Riksrådets sammankomster skulle af Riks-Kansleren anställas; han var således i flere afseenden att förlikna vid en Premier-Minister.
Efter enväldets införande 1680 upphörde Riks-Kanslers- och Riks-Kansliråds-värdigheterna; de benämndes nu endast Kansli-President och Kansliråd. De senares antal inskränktes äfven 1693 (från fvra) till en. De båda Stats-Sekreterarne, som aldrig tillhört Rådet, inkallades deruti under benämningen Statsråd af Carl XII d. 31 Dec. 1697; den ene (Thomas Polus) erhöll dervid Utrikes ärendenas ledning, den andre (Carl Piper) Inrikes ärendenas. Sedan Polus aflidit 1708 och Piper råkat i Rysk fångenskap 1709, upphörde Statsrådsvärdigheten och återupplifvades ej förr än år 1809.
I den Kansli-Ordning, Carl XII utfärdade från Turkiet 1713, förordnades, att Kansliet skulle framdeles utgöras dels af ett Kollegium, dels af sex Expeditioner. Kollegiet, som bestod af Kansli-Presidenten s&som President, ett annat Kongl. Råd såsom bisittare, Hof-Kansleren samt 2 à 3 Kansliråd, ägde att rådslå rörande Utrikes ärenden och hade deijemte inseende öfver underordnade myndigheter. Expeditio-nerne voro 1) Revisions-Expeditionen för Justitiemål (under s. k. Högste Ombudsmannen), samt 2) Krigs-Expeditionen, 3) Kammar-Expeditionen, 4) Handels-Expeditionen, 5) Första Utrikes-Expeditionen och 6) s. k. Tyska eller Andra Utrikes-Expeditionen, hvardera under ett Ombudsråd, som ej hade säte i Kollegiet Expeditionerne skulle för Konungen föredraga och sedan expediera alla ärenden.
Efter Carl XII:s död stadgades (1719) beträffande Kansliet, att — utom Kansli-Presidenten — 3:ne af Rikets Råd der skulle sitta, hvarjemte Expeditionernes antal inskränktes till 3: Utrikes-, Krigs- och Civil-, hvardera under en Stats-Sekreterare, som i Kansli-Kollegium ägde säte. Enligt 1720 års Regerings-Form och Kansli-Ordningen a. 14 Juni 1720 förändrades dock ånyo Kansli-Kollegii organisation, så att det framdeles utgjordes af ett Riksråd såsom Kansli-President, ett Riksråd såsom bisittare (Riks-Kansliråd), Hof-Kansleren, de 3:ne Stats-Sekreterarne och 4 Kansliråd. Med undantag deraf, att antalet af sistnämnde Embetsmän ökades, vidtogos inga väsentliga rubbningar af denna organisation till Gustaf III:s tid.
En ny Stats-Expedition, Handels- och Finans-Expeditionen, med särskild Stats-Sekreterare (Johan Liljencrantz) bildades af Konung Gustaf Hl åt 1773. Ecklesiastik-ärendena hade — sedan Gustaf II Adolfs och hans efterträdares försök att inrätta ett Öfver- eller General-Konsistorium icke lyckats — genom 1661 års Kansli-Ordning ställts under Kansli-Kollegium, sedermera efter utfärdandet af Carl Xll:s Kansli-Ordning subordinerats den då inrättade Handels-Expeditionen och slutligen öfverflyttats till Civil-Expeditionen. För presterliga befor-dringsärenden inrättade Gustaf Hl 1786 en s. k. Ecklesiastik-Bered-
Källa: Project Runeberg ·