Sida 56
06
som under sista delen af Frihetstiden, af Kanslipresidenten samt genom Presidents-Kontoret, som bestod af 1 Presidents-Sekreterare, 2 Förste och 5 Andre Sekreterare. I samma mån Gustaf ELI sjelf lade hand vid de utrikes ärendena, drogos de från Kansli-Kollegium och Utrikes-Stats-Expeditionen till Presidents-Kontoret, och under bemälde Konungs sista regeringsår, då hvarken något ßiksråd eller någon Kansli-President fanns, nesörjdes af Presidents-Kontoret, som d. 26 April 1791 erhöll benämningen Konungens Kabinett för Utrikes Brefvexlingen, alla yttre politiska angelägenheter under Konungens omedelbara tillsyn. Chefen för berörde Kabinett blef kallad Kabinetts-Sekreterare. Handels- och enskilda personers angelägenheter behandlades dock ännu hufvudsakligen i Kollegiet och Stats-Expeditionen. Riks-Kanslers-em-betets upplifvande (1792) förändrade föga i berörde hänseenden. Genom K. Kungörelsen d. 17 Febr. 1801 förordnades, att Kansli-Presi-denten genom Kabinettet skulle besöija brefvexlingen med K. Mai:ts Sändebud på utrikes orter, föredraga från dem ankomne depescher och bref samt meddela dem svar ocn föreskrifter enligt K. Maj:ts befallningar. Utrikes-Expeditionen, som framdeles ställdes under Hof-Kàttslerens särskilda styrelse, ägde att handhafva brefvexlingen med främmande potentater, utfärdandet af kreditiver och rekreditiver, sköl-debref och öppna bref för personer, som utrikes vistades, samt resepass, d. v. s. allt hvad sub titulo majestatis utrikes afginge och icke genom särskildt förordnande uppdragits åt Kabinettet, vidare traktater med Barbareskstaterna m. m. och mål som till Konvoj-Kommissariatet hörde, diplomer och instruktioner för Konsuler, agenter, m. fl., utrikes postväsendet och allt (utom militära ärenden), som anginge de Tyska provinserna. Kabinetts-Sekreteraren ålades, jemte äldre föreskrifter, att uppsätta och kontrasignera hvad rörande Beskickningarne från K. Maj:t tülStats-Kontoret afginge, samt att vaka öfver titulaturerne mellan Deras Kongl. Majestäter och Främmande Hof. — Vid utfärdandet af 1809 års Kansli-Ordning splittrades fortfarande Utrikes ärendena mellan a) Ut-rikes-Kabinettet, som under Stats-Ministerns inseende besöijde den mi-nisteriela brefvexlingen, b) Hof-Kanslers-Expeditionen, som — under Hof-Kansleren — bibehöll befattningen med de ärenden, hvilka sub titulo majestatis utrikes afgingo, och c) Kansli-Styrelsen (med en särskild s. k. Kansli-Styrelsens Expedition), som — under Utrikes-Stats-Ministerns chefskap — väsentligen erhöll samma åligganden, som de, hvilka 1773 års Kansli-Ordning tillagt Kansli-Kollegium. Sedan Kansli-Slyrelsen upplösts (1833), handlades Utrikes ärendena af Utrikes-Ka-binettet och Hof-Kanslers-Expeditionen, tills 1840 den splittring af de till ett Utrikes-Departement hörande särskilda ärenden, som från Carl XH:s död fortgått, omsider upphörde, och vården af samtlige dithörande ärenden förenades i en hand, Stats-Ministerns för Utrikes Ärenden. Genom K. Beslut d. 25 Maj 1850 utvidgades ytterligare den åt bemälde Minister och Utrikes-Kabinettet gifna myndighet, i det att Stats-Ministern erhöll ett mera omedelbart öfverinseende i afseende å Konsulerne. Under d. 27 April 1858 omorganiserades slutligen K. Ut-rikes-Departementets Expedition eller Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen. Kabinetts-Sekreteraren (Expeditions-Chefen) äger, i enlighet
Källa: Project Runeberg ·