Sida 109
sedan stycken skickades till författaren af berättelsen, v. Grottäuss beskrifver det nu, 134 år efter dess nedfallande, på följande sätt: Det är kolsvart, i tunna blad som papper, sammanhängande, något böjligt, afbrytes med liten brakning och visar ojemnheter på ytan, liksom papper som varit vått och hopknyckladt samt sedan torr-kadt. Med förstoringsglas ser man deri små fina korn, liksom af insprängd quartz eller sand. På de tunnaste ställen är det genom-skinandc och lyser der brungult, färgar ej af sig, låter lätt klippa sig, men kan ej pulvériseras, utan sammanhänger då som papper.
Ett blodrodt regn, som föll i Calabri- Färgade .en, har blifvit undersökt af Sementini rcgn* som fann det färgadt af ett rödt pulver, bestående af kiseljord 33.o, lerjord i5.5, jernoxid 14-5, kolsyrad kalk 21.0 och i5.5 fuktighet och brännbara ämnen, af hvilka en del löses i alkohol med grönaktig färg.
De Sausure d. äld. fann under sina resor i de Sehweitziska Alperna att snön på de högsta bergen ofta var röd. Han fann att detta ämne var färgadt af jernoxid, mett innehöll en ej obetydlig portion organiska ämnen. Nyligen har Pesciiier i Geneve undersökt denna röda färg på snön, från 4 särskildta ställen och funnit att det röda pulver, som efter snöns uppsmältning åter stod', består af :
*) G11.SERTS Annalen 1820,'St, 3, p. 317,
**) Pliil. Journalj Jfiö VI, p, 3ö8.
Källa: Project Runeberg ·