Sida 151
Chemie och physik
Kännedomen af jordens inåt tilltä- jord-gande temperatur har gifvit oss nya åsig- bafnin‘ ter af de häftiga skakningar jordytan ofta gW‘ undergår, och hvilka icke sammanhänga ihed något yulcaniskt utbrott. Det är klart att jordens solidifierade skorpa skall beständigt tilltaga och att sedan, då den ätelnade delens volum genom kallnatidet förändras, dess sammanhang med det redan kallnade också måste undergå för« ändring, hvaraf sprickor bildas, af obetydlig och föga märklig bredd, men af ofantlig utsträckning på längden. Äf försök känner man att en kropp spricker genom afsvalning i en riktning som är per-pendicalär emot de ytor på hvilka han starkast afsvalas, om denna dimension ej är allt för liten. Vi se detta på basalter-na i lavan, som äfvenledes äro bildade genom sprickning. Igenom denna omständighet ske de hufvudsakligaste sprickor emellan polerna, hvaraf också följt âtt alla större jordbäfningar befunnits sträcka sig i en riKtning ungefärligen från norr till söder. — De märkvärdigaste jordbäfningar, som k.ommit till vår kunskap under loppet af nästlidne år, äro följande :
I Zante di 29 Dec. 1820, kl. 5 e. m., hvaraf en del af staden Zante omstörtades Samma dag på morgonen en gan- • ska sUrk jordstöt på Celebes. Hafvet uppkastades. tått etf Ofantlig höjd, borttog en mängd hus och dränkte ett stort an-, tal menniskor^ Den 6 Jan. 1821, kl. 6
e. m., ny jordbäfning i Zante,-förstöring
Källa: Project Runeberg ·