Sida 176
Astronomie och mathematik
f]G
Schetlands-Öarne. Vid jemförelsen med Kate» på samma ställen sednast gjorda mätningar» grundade pä en egen method« alldeles olik den Bomniska, som Biot nyttjat, blir man fôr vå« nad öfver den öfverensstämmelse, som i detta ytterst fina företag kunnat uppnås. — På Unst ger nemligen Kateiis förfarande Secundrpendeln 0,007 millimeter (0,002 linie) kontare och i Leith 0,004 m. m. (0,001 linie) längre än Biots; skilnader, hvilka, i antalet af Pendel-svängnin-gar lie under 24‘t, pet* medium svara endast mot 0*06 och säledeS bevisa en exactitude, som svårligen lärer kuliiia Öfverträffas. — Geliom de
f>å Unst och Formenteia funna Seculid-pendels-ängderna har Biot beräknat Jord-afptattninsen = l4«» som högst obetydligt afviker från detta elements allmännast aiitaglia Värde. Nät man likväl, med afseende på de ofriga pendel-försökeli,, fortgår från Norr åt Söder; så tyckes tyngden mera hafva aftagit, än jordens ellipti-ska figur skulle medgifva, och man får således på alla ställen af jorden ej vänta Secund-pen-delns längd i fullkomlig stränghet bestämd från tyngdens mot Latitudernas Silius-qvadrater proportionella förändring«
Beträffande ändteligen den sista frågan, eller den om Jordens medel-täthet ; så har Hutton, vid en revision af Cavèndishs, Màskèlyhes och sina egna experimenter, funiiit denna sannolikast vara 5, då vattnets är 1. Han föreslår dessutom, att ytterligare observationer, till £tadgände af vår kunskap i detta flerfalldigt vigtiga afseende, måtte företagas vid .någon af de Egyptiska Pyramiderna, der de vid alla fyra sidorna utan svårighet fcunde repeteras och der
sten*
Källa: Project Runeberg ·