Sida 178
Astronomie och mathematik
förmådde genomtränga. Icke dess mindrean* ser han såsom Venus-Måne en matt rund fläck, som mellan den ao och 23 April i8ao framskred öfver den ljusa Planet-skilvan.
Det förefaller visserligen besynnerligt, att dèssà photospherer ej förut blifvit iaktlagne, hvarken af Herschel.eller Schröter, hvilken sednare så if-tigt sysselsatte sig med observationer på Venus och derföre, utan att vilja förneka deras verklighet, men också utan tillfälle, att sjelf kunna derom vinna egen öfvertygelse, vore man snart böjd för den förmodan, att nägon rubbning i Telescopets sammansatta objectiv-glasr, eller den Vanligen rundformiga och liksom tunnt hinnar« tade figur, som man ej sällan blir varse på inre ytan af äldre, eller i solsken ofta brukade, achromatiska objectiver, vållat en illusion tid Pastörffs undersökningar.*— Dé börjades först >820 och äro sannolikt, under sistleane år, äfven utsträckta till de öfriga Planeterna, det jag likväl misstänker, att resultaterna ej blifva så afgörande, som dé tyckts vära hos Venus Ock Jupiter, hvilka blana alla också Sto de star* kast lysande.
Att Sol-ljuset, efter dess reflexion ffåh Må-fcéntill oss, ej alldeles förlofrat sin värmande egenskap, är en högst märkvärdig Omständigb het, hvilken, ehuru hittills föräekbd, ntt nrerà tyckes vara bestyrkt af HoWards, med alltid enstämmigt utslag, flera gånger ïépefërâdë expérimenter. Sedan han stärtat kulan pä den af -honom sjelf uppfilnfta DijfWentiafr Tfuerffto-metern °), fördes hon i brännpunkten af en 13
*) Beslrifven 1 The Edinburgh Philosophie«! Journal, VoL II. • ’
Källa: Project Runeberg ·