Sida 184
Astronomie och mathematik
tâf
|8r«t synts t har man bos honomej kunnat upp« täcka h varken nâgon bestämdare kärna eller sä** deles märkbar svans.
Den här sistledne âr synliga rétrograda Cometens paraboliska elementer äro beräknade ftf Nicolai , Rümker , Bessel, Encre , Staubt oeh
NlÇOLLET.
Cometernas physiska beskaffenhet utgör, i Astr. JahrK 18^3, ämnet för en Särskild af« handling af Fischer, Att Coraeterna, dä xnan undantager deras* gravitation, verkligen äro med Planeterna'af en olikartad natur» tyckes visserligen ^ara obestridligt äfvensom det är högst sannolikt* att dessa dunstkroppar, i samma xnin de nalkades till en närmare förening med jorden, blefve frtlfc mer och mer för oss omärkliga, sft att vi icke ens skulle se dem vid deras slutliga p&-» çtôtning, än mindre deraf befara betydligare olägenheter, än dem, som kunde härröra af nät gon ätföljande fällning vid nya ämnens inbland« ning i vâr atmospher, någon deraf 'möjligen beroende ovanlig väderlek, eller uppkommande verkan på vår helsa, under respirationen af hit« förda främmande luftarter.
Om detta sednare inträffat, kunde, vid miss« , tänkta tillfällen, af Chemien lättast a%öras och $na astronomiska refractions?ohservationer skulle äfven upptäcka, om någon hufvudsakligare rubb« jiing egt rum i förhållan4et af luftkretsens HiU tills kända sammansättning; en omständighet, bwr» närmare undersökning kanske kuiide leda till någon förklaring af' en envist ovanlig vikter« lek och luftens förminskade tyngd, som, sedan så läng tid, af den beständigt låga barometern
Källa: Project Runeberg ·