Sida 293
/ . gare, tin den Gregorianska och derjeraté den enda practicabla, när frågan är om instrumenter af stora dimensioner. — Det tir för öfrigt lättare, att ernå den rikliga skapnaden hos ytan af en hel, än hos en genomborad metall-spegel ; den spheriska aberrationen blir mindre, dîrblolt en sphe-risk spegel behöfves och mängden af ljus, som från den lilla sneda plan-spegeln re-flecteras, blir ostridigt större än den, som genom vertical reflexion erhålles.
Om man kunde umbära de små speglarna i telescoper af måttlig längd genom den stora spegelns lutning eller genom en sned men följakteligen vrängd reflexion, såsom Le Maire först uppgaf; sä vore derföre det Ncwtonska telescopet, alt anse för ett lill alla delar fullkomnadt verktyg, helst förljensten af det förbättrade constru-clions-sättet är obestridlig hos större instrumenter af denna beskaffenhet, hvilka till sin längd öfverstiga 20 fot *), då väl ingenting är euklare, än att med lillhjelp af ett enda oculär-glas efter behag förstora bilden från en enda spegel. — I små telescoper är likväl denna utväg alldeles olemp-lig och i practiskt hänseende var det fördenskull högst vigligt, alt, så mycket möjligt är, söka på annat sätt undanrödja
V) Ramaoe (i Aberdeen) liar conslruerat elt lele- Stort scop, der den stora spegelns 1'ocal-dislance Rçflc-är 25 fot ocli diameter i5 inches;så att det är, näst det bekanta Herschels, större än nå-SCOp af got som finnes. — Förstoringen gûr frân SoRamac.e. lill l5oo ocb mccbanisinen vid bandlerandet lärer vara ganska enkel. —- Pbil. Mag. by Til-locu. Vol. LV11 p. 455.
Källa: Project Runeberg ·