Sida 332
verkan i direction af afstånds-radien, som sammanbinder solerrs medelpunkt med kärnans tyngd-punkt.
Härvid är tydligt, att så laiige af-ståndet mellan kärnans tyngdpunkt och en particel af den vidsträkta atmospheren får anses såsom oändligt litet mot den förras afstånd från solen, så kan skilnaden i solens attraction på dem håda ej ännu rubba den rådande jemvigten mellan expansiv-kraften och atmosphers-par-ticelns egen gravitation mot sjelfva kärnan, hvarken på den mot eller från solen vända sidan; • men när cometen nalkats solen så nära, att de nyssnämnde afståndena ernå ett ändligt förhållande till hvaiandra, börjar expansiv-kraften segra öfver particelns tyngd, jemvigten störes i atmospheren, som uttänjes efter af-stånds-radiens direction med en tilltagande hastighet, förorsakad af de en gång i rörelse satta particlarnas benägenhet att framhärda i sin fart, ytterligare påskyndad genom deras aftagande gravitation mot comet-kärnan och expansiv-kraftcns oafbrutna verksamhet, tills denna sednare genom mediets förminskade täthet småningom förlamats, så att dess styrka slutligen kan öfverväldigas af particlarnas successivt återvunna tyngd, när cometen Jhunnit nog långt förbi perihelium och afståndena från solen å nyo ökats, hvarefter atmospheren begynner mer och mer hopdragas till sina förra gränsor.
Under cometens rörelse genom den periheliska delen af hans bana kunde så-
Källa: Project Runeberg ·
