Sida 344
Ehuru raetheorologiska undersökningar ej egenteligen tillhöra astronomien, har jag dock ej hord t förbigå den nu anförda, såsom visande högre calculons oumbärlighet i ämnen,der kanske mången ej skulle anat dess användande.«*— Af sam-
Formel **ia skäl förljenar äfven att här omnäm« för a t- lias Professor Hällströms i Âbo Disserta-
mosphe- . i . j .
rens tio de termmo atmosp/ierce terrestris tu-
•nögränsva/ij utgifven 1823, der alla observatio» Hin- ner på snögränsens högd äro fullständigast 5TKUM. hopsökla tiJi ett antal af 52 och, då i3 deribland blifvit uteslutna såsom minst pålitliga, frun de öfriga 39 deducerats, med tillhjelp af minsta-qvadrat-methoden, nedanstående formel för beräkningen af snögränsens högd A% när ställets latitud L är bekant:
Azz 2402,4+293.«';?/—*25o i,8.sm*Z i toises, som öfversatt i Svenskt längde-mått ges Azz 16 »65 +• 1923.si/iL*— 16423.««*/ i fot, Hävaf synes följa, att afståndet vore i665 fot mellan atmospherens snögräns och liafs-ytan vid sjelfva polen, der båda likväl böra sammanfalla, enligt den allmännast rådande meningen, som dock snarare grundar sig på blotta gissningar än på några verkliga bevis. Medgifver man ej, alt nog giltiga biomständigheter kunna i polens region rättfärdiga ett undantag, så är i detta fall formelns uppgift gynsam för dem, som påstå, att polar-hafvet är alldeles isfritt under sommartiden.
Metheorologien omfattar en särskild class af naturens mest svårlösta men för
Källa: Project Runeberg ·