Sida 176
den varar tretton och en half månad, och som varierar mellan den femte och elfte storleken; n:o 30 i Hydran, som under fem hundra dagar går ifrån den fjerde storleken till fullkomligt försvinnande. För kortare tidsperioder eger detta rum med ö i Cepheus, för hvilken perioden varar fem dagar och åtta timmar, och storleken varierar mellan den tredje och femte; fi i Lyran, som nedgår från den tredje till den femte storleken under loppet af sex dagar och nio timmar; y i Antinous, som under sju dagar och fyra timmar nedgår från den fjerde till den femte storleken. — - Det gifves stjernor hvilka plötsligt blifvit synliga, lyst med den mest intensiva glans och försvunnit utan att någonsin åter blifva synliga. Sådana voro de nya stjernor som tändes under kejsarne Hadrianus och Honoriiis i andra och fjerde seklen; den ovanligt klara stjernan som under fjerde seklet observerades af Albumazar i Skorpionens stjernbild, och den som under kejsar Ottos regering i tionde seklet blef synlig. En sådan var äfven den minnesvärda stjernan från år 1572, som under sjutton månader lyste i Cassiopeas stjernbild, som i glans öfvergick Sirius, Vega och Jupiter, och som väckte häpnad hos astronomerne och fruktan hos de svaga. De första dagarna af hennes framträdande kunde man se henne vid middagstiden; hennes glans aftog gradvis månad efter månad, genomgående alla storlekar ända till hennes fullständiga försvinnande. I förbigående sagdt, hafva få historiska tilldragelser väckt så mycket buller, som detta himlens mystiska sändebud.
Det var den 11 november 1572, få månader efter Bartholomeinattens blodbad; det allmänna missnöjet, folkets vidskepelse, rädslan för kometer, fruktan för verldens undergång, sedan länge förkunnad af astrologerne, voro en förträfflig "mise en scéne" för en sådan oförmodad uppenbarelse. Också förkunnade man snart, att den nya stjernan var
Källa: Project Runeberg ·