Sida 87
härligaste hjältarna i Iliaden. Han nöjer sig icke med mindre än det yppersta. Uppfylld af heroiska tankar, skapar han sålunda i blomman af sina år den första klassiska hjältestatyn i modern tid. Senare (1808) skulle Canova väcka ett oerhördt uppseende genom sin staty af trojanernas främste kämpe, Hektor, men mer än hälften af den ära han erhållit för det homeriska hjälteidealets åter-upplifvande borde rätteligen tillfalla Sergel. Den enda moderna staty af detta slag som i formellt hänseende kan uthärda en jämförelse med Diomedes är Thor-valdsens Jason (1803).
Det ingår emellertid icke i vår uppgift att skildra detta ideals historia i den senare nyklassiska konsten, såsom Lange så förträffligt gjort i sin bok om Sergel och Thorvaldsen. Att fasthålla är den af nämnda författare påvisade kontrasten till barockens extatiska grupper med alla deras lössläppta och obehärskade lidelser. Inför dessa förstår man lättast hvilket behof det var hos tiden att ändtligen få se en man, en bild af samlad kraft i tjänst hos en tanke. Fauner och bacchanter hade både barocken och rokokon kunnat skildra, intelligenta hufvuden likaså, men en heros, som hvarken är kokett eller brutalt muskulös, det hade den föregående konsten icke frambragt. Det var måhända mer än en tillfällighet, att nyklassicismen blef de manliga bedrifternas stil, den som hyllades af Napoleon. Hjältar och hjältedyrkan ha väl funnits i alla tider, men det klassiska hjälteidealet är det universella och öfverträffar alla andra.
Hvad nu Diomedes »väldig i härskri beträffar, så spelar han en framträdande roll, särskildt i den s. k. »Lilla Iliaden». Det är här, som hans förnämsta bedrift skildras, rofvet af Tröjas palladion, utan hvars besittning achajerna icke kunde eröfra staden. Af berättelsen framgår, att författaren till Lilla Ilias» tydligen favoriserar Diomedes och tillbakasätter Odyssevs, hans medtäflare om äran af expeditionen. 1
Sergel har utfört sin staty under de fruktbara åren i början af 70-talet. Vi veta det af ett bref från Björnståhl efter dennes återkomst till Rom från en Neapelresa, dateradt d. 18 febr. 1772:2 »Vi voro glada att där få råka vår svenske Fidias vid god hälsa, som då höll på att arbeta på en staty, hvilken säkert skall göra honom odödlig. Den föreställer Diomedes, som borttager Palladium ifrån Troja; den är gjord efter den beskrifning Homerus
1 F. Chavannes. De Palladii raptu. Berlin 1891.
2 Göthe, Sergel, sid. 58.
Källa: Project Runeberg ·