Sida cxvi
RR ch a
104 BORGÅ.
nobler, svarande emot 270 nuvarande finska mark, hvilket sedan nedsattes till 14 revalska mark eller rev fmk 2);
Borgå församling består af 4 delar: en svensk side och en svensk landsförsamling, hvilka hafva gemensam kyrka i staden, men fira sin gudstjenst hvardera på olika tider, stadsboerne tidigare och landsboerne senare på förmiddagen, och en finsk stads- och en finsk landsförsamling, till hvilken senare räknas 4 byalag från landet. Finska såväl stads- som landsboer hafva ock sin egen kyrka, men begå gudstjensten gemensamt på en och samma tid. Ingen af dessa församlingsdelar har någonsin haft skild prest, utan har gudstjensten i begge kyrkorna äfvensom den öfriga själavården i hela församlingen ombesörjts af samma presterskap, som under lutherska tiden utgjorts af 1 pastor, 1 stads- och 1 landskapellan. Efter biskopssätets flyttning från Wiborg till Borgå, har pastor i församlingen burit namn af domprost, sedan år 1724, och från samma tid har stadskapellanen kallats archidiaconus, äfvensom en vid domkyrkan tjenstgörande tredje prestman, under namn af domkyrkosyssloman, varit anställd. Att pastor i Borgå församling ej ansågs vara sjelfskrifven till domprost, hade sin orsak deri, att denna församling ej var, såsom fallet förut var med Wiborgs församling, anslagen till annex för theologie lektorn, hvilken der var tillika domprost, utan här förblefvo pastors-- och domproste embetena i början skilda från hvarandra, i följd hvaraf församlingen ej hade något att skaffa med val af domprost, hvilket var domkapitlets ensak. Fördenskull föreslog ock konsistorium de första pastorerne till domprostevärdighet, dock icke förrän de hade tillträdt sina pastorsembeten. Det var först år 1765, som mag. Johan Fortelius af konungen utnämndes på samma gång till domprost och kyrkoherde i Borgå församling. Sedan den tiden har detta utnämningssätt fortfarit. |
1) Arwidssons Handlingar 1. 96. J. E. Öhman, Historik öfver staden Borgå p. 10.
Källa: Internet Archive ·