Sida ccclxix
KESÄLAKS. 357
Emanuel, f. 14 dec. 1849: 5 Julius Abiel, f.:21 maj 1851. 6 Gottfrid Theofil, f. 16 mars: 1854. T Mårten Edvard; f. 3 mars 1856.
KESÄLAKS.
| Den: första lutherska församling, som efter Stolbova
fred uppkom i Kurkijokis förra grekiska kapell Uguniemi, omfattade både - Uguniemi och Kesälaks. Såvidt äldre förhållanden på den orten äro kända, uppfördes den äldsta lutherska kyrkan jemte prestgården ickei Uguniemi utan i Kesälaks. Icke dess mindre: bar denna kyrksoken under 17 seklet vanligast namn af Uguniemi, mera sällan af Kesälaks. Sålunda talas om Martinus Matthie år 1637 såsom pastor i Uguniemi. Generalguvernören i Ingermanland och Kexholms län grefve Jöran Sperling bestämmer uti skrifvelse af 31 mars 1691 till kyrkoherden i Kesälaks Fabian Nirkko, hvilka ägor skola höra till Kesälaks gamla pastorats land. Med begge namnen förstod man således en och samma kyrksoken.
Ur visitations- och sokenstämmo protokoller i Kesälaks inhemtas, att som kyrkan derstädes var mycket liten och oansenlig och låg på en aflägsen ort, hade sokenboerne redan år 1675 utverkat kongl: maj:ts tillstånd; att för församlingens bättre, kommoditets skull transportera kyrkan till ett annat lägligare ställe, som dertill utsågs i Uguniemi. År 1691 den 9 aug. lofvade församlingen vid sokenstämman att företaga kyrkbygnaden i Uguniemi under första vår och sedan byggmästaren Lukas Hindersson Kainulain blifvit ackorderad, påbegyntes arbetet I maj 1692. Emedan den nya kyrkan genom Guds välsignelse och församlingens berömliga flit blifvit färdig i Uguniemi och efter biskopens befallning skulle å dess vägnar solenniter inaugureras och invigas, alltså blef bemälte kyrka på Uguniemi den 11 mars 1694 invigd och Herranom till ett tempel konsekrerad af prosten i Kexholm Johan Serlachius, hvarjemte till biskopens vidare resolution blef efterlåtet, att presterskapet hvar tredje söndag skulle uppvakta i Ugu-
Källa: Internet Archive ·