Sida xxxix
27
Berndt Piper. Deras son Karl, f. 16 sept. 1620, var krigskamrer.
Barn af Anna Juustens äktenskap med borgaren Hans Croéll voro: I Johan, borgmästare i Wiborg, som adlades 16 aug. 1653 och kallade sig Rosencroöl, hvilken med några ändringar fick antaga sin moderfaders, biskop Juustens vapen, efter inga manliga arfvingar af den ätten voro lefvande. Croöél dog barnlös. II Samuel, slottssekreterare i Wiborg. Se Wallenius, Finska adelns och riddarhusets historia p. 53. W. G. Lagus, Finska adelns gods och ätter p. 272, 273, 539, 547, 548. Åbo Tidningar 1782 p. 188 följ. Anrep Svenska adelns ättartaflor III. Afd. p. 474.
Mag. Canutus Johannis, född i Eura-Åminne, studerade i Wittenberg, der han blef magister 1536. Blef pastor vid Åbo domkyrka 1541 och biskop i Wiborg 1563, men afled året derpå 1564. - Se Strandberg 1. ec. I. 39. Porthan 1. c. p. 623, 627, 678, 680, 704. J. Tengström, Handlingar i Finlands kyrkohistoria VIII. 40.
Efter honom var biskopsembetet obesatt till år 1568.
Mag. Erik Herkepeus, född å Härkäpää gård i Perno soken, studerade i Wittenberg, der han blef magister 1551. Återvände med Ph. Melanchtons rekommendationsbref till konungen, som utnämnde honom till rektor för Åbo skola efter P. Juusten år 1555. Då han begynte läsa grekiska med eleverna i skolan, begagnade hans afundsmän detta försök till förevändning att få honom skild från skoltjensten 1568. Konungen utnämnde honom då till biskop i Wiborg sagde år. Död 4 febr. 1578. Åtnjöt enligt kongl. bref af 24 nov. 1568 halfparten af tionden i Pyttis och Elimä till sitt underhåll och enligt kongl. bref af 9 aug. 1569 till behaglig tid 3 Jutila hemman af konungens arf och egna gods. Se Porthan 1. c. p. 627. Rhyzelius 1. c. II. 54. Strandberg 1. c. II. 255. ;
Gift med Scholastika, som genom kongl. bref af 22 juni 1578 fick ersättning för 2 lester 9 spann spanmål,
Källa: Internet Archive ·