Tillbaka Read Runeberg

Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk

Originalsida 170
Originalsida 170
Originalsida 170
Originalsida 171
170–171

Sida 170

170 PIELISJÄRVI.

som kunde tagas honom vidare till last. Hvad man den gången fann om Stenius var följande: han hade infört något slags disputationssätt vid katechismi förhör sålunda, att åhörarene hade frihet, att vid nämnde förhör begära af presterne närmare förklaring och upplysning uti allt, som i förekommande frågor och svar förefaller dem mörkt, otydligt och tvifvelaktigt samt göra inkast emot de gifna förklaringarne. Denna frihet hade allmogen nyttjat med förspord märkelig uppbyggelse. Men som det någon gång inträffat, att folket öfverhopat presten med gensägelse och dubiolis och det äfven händt, att presterne sig emellan börjat i folkets närvaro disputera om rätta förståndet af några läropunkter, hade biskopen vid visitationen i Karelen anmärkt emot denna inrättning, att den vore mera äfventyrlig än nyttig, eftersom de flesta torde mer af kitslighet, nyfikenhet och fåfäng inbillning om någon deras ägande qvickhet framför andra än i ren afsigt och för sin uppbyggelse skull framställa allehanda onödiga, kuriösa och fåfänga dubiola, som ej tjena till annat än att förorsaka andra förargelse. Biskopen mente vidare, att åhörarnes omförmälte tvifvelsmål säkrast kunde häfvas, om presterne framställa tydliga och efter folkets begrepp lämpade frågor och rätta de afgifvande svaren, då de ej äro riktiga. Och skulle någon ändock icke finna sig dermed tillräckligen tillfredsställd, skulle han rådas att enskilt närmare rådfråga sig hos presten och skaffa sig behörigt ljus. Men Stenius tyckte, att då folket sällan har tillfälle till sådana enskilta samtal med presten, kunna de vid förhören till fälligtvis förekommande ämnen, om hvilka åhörarene då finna sig betarfvå omständlig underrättelse, falla ur deras minne, innan de se sig i tillfälle att rådföra med och höra presten. Af sådan anledning ansåg han sig ej hafva skäl att nedlägga sin inrättning, i synnerhet som dervid intet

skopen var frånvarande vid riksdagen —) deremot mössor. En så orolig själ som Stenius borde nu ändtligen bringas till sansning, mente konsistorialerne.

|

Källa: Internet Archive ·