Sida 23
det att karlarne delade sin uppmärksamhet mellan honom och hans hatt, hvilken senare icke företedde någonting annat märkvärdigt, än att den, i stället för att sitta på huf-vudet, stod med kullen mot gatstenarne, till mer än hälften fyld af små paket, ett sätt att nyttja hatt, som hattmakaren troligtvis icke drömt om, när han i sitt anletes svett formade den.
Men medan talaren bereder sig till talet, icke derför att han behöfver bereda sig dertill, enär fransmannens tunga städse är redo, antingen han vet eller icke vet hvad han skall tala, utan derför att han väntar sig ett större auditorium, vilja vi som hastigast betrakta platsen, på hvilken ynglingen står, ty att platsen är märkvärdig, det ser man genast på den höga majestätiska kolonnen, som der reser sig.
Platsen är Bastiljplatsen och kolonnen Julikolonnen.
Bastiljplatsen 1 Julikolonnen . . . Det mörkare förflutna och det ljusare närvarande I ... Fängelset och friheten!... Vålnader af olycklige, som försmäktat i despotismens bojor! Vålnader af lycklige, som stupat för frihet och fäderneslandi . . .
Bastiljen — en bostad först för konungar, bland hvilka Frans den förste vid sina fester brukade bekläda de tjocka murarna med sidendraperier, nattetid belysta af mer än 1,200 facklor under fanfarer och jubelrop, och sedan för statsfångar, lyssnande till vakters fältrop, bojors rassel och bilors fall —-stormades för sista gången af folket den 14 juli 1789 och jemnades med jorden. Återstår således deraf blott platsen med dess namn och minne. Men namnet är renadt och minnet försonadt, ty på samma plats höjer sig nu Julikolonnen, ett ståtligt monument öfver stupade barrikadkämpar, upprest af ett tacksamt folk och helgadt af en konung, som i början kanske var tacksammare än sjelfva folket.
För dem af våra läsare, som icke haft tillfälle att med egna ögon se och beundra monumentet, våga vi en kort beskrifning. Kolonnen, hel och hållen af hrons, har en höjd, som, mätt från basen till toppen, utgör omkring 85 svenska alnar. Piedestalen, i detta mått inbegripen och likaledes af brons, med friser öfverallt prydda af rikt ciselerade ornament samt med en gallisk tupp i hvardera hörnet, har sina fyra faser olika dekorerade. På hufvudfasen är ett lejon, stödjande sig mot zodiaken, hvarigenom på en gång framställes folkets kraft och juli-månadens himmelstecken.
Källa: Project Runeberg ·