Sida 95
blick på Hvita Björnen, hvilken icke heller å sin sida innnit skäl att längre se på sällsynta djur.
De begge vännerna betraktade hvarandra en god stund, ehuru med föga vänliga blickar.
»Obegripligt!» bröt ändtligen Simon tystnaden; »jag vet inte hvad som kom åt mig ... det var som om en svindel gripit mig . .. utan dig, min raske gosse, hade jag säkert blifvit orsaken till en mycket stor olycka,» tillade han med ett uttryck, som icke var främmande från ironi.
»Olycklige!» ropade Armand häftigt, »ni ville begå ett mord 1 .. . Ett mord I»
»Tyst! Skrik inte så!» förmanade Hvita Björnen, skådande omkring sig; »hörde du inte att jag fick en svindel och att...»
»Ni ville mörda en menniska, försåtligt mörda en menniska!» fortfor Armand med ökad harm; »en man som ni, Simon, mörda! ... Och mörda en q vinna, en svag, värnlös qvinna! .. . Det är icke blott rysligt, det är nesligt! . .. Det finns ej ord för att beteckna en sådan bragd!»
»Du är tokig, Armand lille, med ditt evinnerliga mord och mord . . . Hur kunde väl mord komma i fråga ... hur kan man mörda, när man står i bur med armstjocka jern-stänger framför sig? ... En eller ett par skråmor, se der allt... ett öga eller en näsa mindre, se der alltsammans . . . Hur mången har ej fått hjelpa sig fram i verlden utan både öga och näsa och utan tillgång att köpa sig nya? ... Du är en narr, käre Armand, som ej vet hvad du säger.»
»Och att vilja taga mig till medbrottsling!» fullföljde den harmsne unge mannen; »ty hvad var väl meningen med att narra mig in i djurgalleriet?. . . Hvad annat än att få någon som kunde sysselsätta besvärliga personer, för att ni desto mer ogeneradt skulle kunna begå ert nidingsdåd ... Ja, rulla ögonen! . . . Det var ett nidingsdåd, olycklige!»
»Tacka min vänskap för din gamle far,» sade Hvita Björnen med halfqväfd stämma, ty hans galla började koka, »tacka denna vänskap för att de ord, du sist sade, inte blifva de sista du talat i denna verld!»
»Jag fruktar er icke,» svarade Armand lugnt och upplyftande sin högra arm; »denna arm, som hindrade er från att begå det ena brottet, skall äfven hindra er från det andra.»
Källa: Project Runeberg ·