Sida 8
8
POSITIVHATARBN.
Margaretha. Och hvarför hatar lian dem? Jo, för det han inte tål något som är vackert. Finns det väl något roligare och vackrare än positiverna? Jag frågar mamsell det, och finns det något odrägligare än den der Knäcksell? Han har ju ett ansigte — Gud förlåte mej, som en oskurad kaffepanna — man kan just falla i farstun deråt.
marié (reser sig upp från siolen och närmar sig avanl-scencn, för sig). Jag känner att det vore min död — nej, nej, pappa kan inte vara så hård och ge mig en man som jag inte kan älska — nej, det får inte ske, det kan inte ske.
Margaretha. Det skulle just vara en maxbit för honom att få det här vackra huset och det der andra på Drottninggatan, der min syster bor, och mamsell till på köpet. Vet mamsell, att om man bjöd mig honom och lade två hundra riksdaler till, så — ingenting har jag och ingenting får jag —- men tror mamsell jag tog honom för det? — Sällan!
Duett.
marié.
Nej, hellre än att offra mig som slafven Jag söker frihet uti grafven.
margaretha.
Nej, förr än detta sker, mamsell, Jag skållar honom denna qväll.
marie.
När skall jag gränsen för min smärta hinna? Skall jag min lefnads dagar se försvinna Vid sidan af en man Som jag ej älska kan?
margaretha.
Nej, nej, Tevander skall han heta, Så sannt jag heter Margaretha!
Tillsammans.
marié.
Men skall jag styrka ega Att ej min fader lyda? O himmel, bistå mej I O, gif mig mod att säga Hvad hjertats känslor tyda Och endast säga nej!
Källa: Project Runeberg ·