Sida 106
106 ttn trappa upp och pä nedre botten.
t
ökman (ger akt på Kattklo — afsides, på afstånd). Det är han! Jag känner igen honom!
ökman (högt). Känner herr baron igen sin gamle trotjenare?
kattklo (■vänder sig om). Är det du? Hvad du blifvit magnifik! Du är helt för ändrad.
ökman. Och herr baron är sig alldeles lik, (afsides) alltid lika snuskig! (Högt.) Nä, det är dä herr baron som skall gifta sig med mamsell Kravel ?
kattklo. Ja du! Jag hade pengar att låna ut — man föreslog mig att emot god ränta sätta in dem hos en rik grosshandlare, som tillika hade en vacker dotter, den man erbjöd mig till hustru; jag får således flickan på köpet.
ökman (afsides). Han är då rik. (Högt.) Var god och sitt ner, herr baron! (Han flyttar
noach. Jag går om jag vill och stannar qvar om jag vill. . . Brrr 1 Säg inte ett ord mer. (Han lyfter handen och ■ låter henne gå åt venster till.)
katharina (vänder sig om). Låt mig få vara i fred.
noach. Jag vill inte mera tala med dig. (Han sätter sig I till höger och bläddrar i en kontorsbok. Katharina skrattar för sig sjelf, tager en skål, som står under bordet, och bötjar skala potatis. De vända ryggen åt hvarandra. Tystnad.)
Källa: Project Runeberg ·