Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 86
Originalsida 86
Originalsida 86
Originalsida 87
86–87

Sida 86

86

ttn trappa upp och pä nedre botten.

Andra scenen.

DE FÖRRE. KRAVEL.

. #

kravel (präktigt klädd). Hur kommer det till, slynglar, att jag måste ringa två gånger?

ökman (höfligt och inställ-samt). Herr kommerserådet skulle klä' om sig, och jag lagade just i ordning kläderna åt kommerserådet.

Fredrik (afsides). Så han ljuger!

ökman. När kommerserådet kommer hem från börsen, är kommerserådet alltid varm och behöfver ömsa. De^ vigtiga affärerna ansätta både kropp och själ.

kravel (smickrad, sätter sig). Godtl . . . Det kan man ändå kalla en uppmärksam och höflig domestik.

fredrik (afsides). En höflig roffare!

kravel. Han liknar inte de andra tölparne, han. (Räcker honom sin näsduk, med hvilken han torkat sig i pannan). Hit med en näsduk!

öhman (tar en näsduk i smyg ut sin egen ficka). Jag visste att kommerserådet skulle behöfva en.

fredrik (afsides). Han brukar sin herres näsdukar ... jo jag tackar, jag.

(Ökman lägget den andra näsduken i sin ficka.)

Källa: Project Runeberg ·