Sida 6
6
den lade på samma gång hinder i vägen för den ohejdade konkurrens inom yrket, som är så utmärkande för vår tid. Det var nemligen ej så lätt då som nu att blifva boktryckare och societetens protokoll innehålla, som nyss nämndes, många exempel på nekande svar på sådana ansökningar.
Men societeten utgjorde dock ett forum till hvars domslut uppståndna tvister af allehanda slag mellan arbetsgifvare och arbetstagare hänskjötos och afgjordes. Det var en hållpunkt för lärlingsväsendet ocli var med ett ord sagdt en ordningsmakt till hvilken såväl öfver- som underordnade kunde vädja.
»Kongl. Maj:ts Nådige Förordning Och Reglemente För Boktryckerierne i Riket. Gifvet Stockholm i Råd-Cammaren then 12 Aug. 1752» var boktryckaryrkets lagbok. Thetta rätter och packer eder efter.
Jag skall nu be att få framdraga hvad som försiggick mellan de parter, som lagbestämmelserna närmast gälde, när dessa för första gången blefvo offentliggjorda. De äro i högsta grad betecknande för tidens anda och belysa förhållandena mer än några andra till vår tid bevarade handlingar. Men man måste läsa mellan raderna, som det heter, för att förstå dem rätt. Gör man det, med stöd af den svaga bakgrund jag nyss försökt att måla, så gifva de en trogen bild af den märkliga tidpunkten.
Söndagen den 7 November 1752 voro alla i Stockholm varande boktryckerikonstförvandter uppkallade till den af Kongl. Maj:t tillsatte ordföranden för den nyinrättade boktryckerisocieteten för att föreställas den nya lagens vigt och värde. Och söndagen derpå voro alla lärlingar likaledes uppkallade för att af samma myndighet emottaga en framställning af de dem tillkommande rättigheter och skj-ldigheter. Att vederbörande typografer nästan
Källa: Project Runeberg ·