Boktryckstyper

8 Boktryckstypers framställande.

Bokstäfverna delas med afseende fäst på gravyrens höjd uti: 1.— Fullt formade såsom Q och j, hvilka upptaga större delen af bild- eller gravyrytan; 2.— uppgående bokstäfver såsom A, d, b, h, hvilka upptaga de öfre tre fjärdedelarne af bildytan; 3.— nedgående såsom y, p, g, q, hvilka upptaga de nedre tre fjärdedelarne af bildytan; 4.— korta bokstäfver såsom m, n, o, a, e, hvilka upptaga ungefär hälften af bildytan och äro placerade i dennas midt; härtill komma oregelbundna tecken ss.”,somej hafva någon bestämd höjd, men en bestämd plats.

Bokstafsstämpeln skäres i stål, som förut särskildt blifvit bearbetadt för att derigenom göras lämpligt till skärning. I ena ändan på en liten stålstång, hvars sidor sorgfälligt slipats i räta vinklar tillika med ändytan, uppritas med en fin stålnål bokstafsbilden, hvilken sedan kringgraveras med en stickel, hvarefter det invändiga af bokstafven borttages eller neddrifves med en puns eller kontrastämpel.! Förfärdigandet af stämplar, hvars tekniska namn är patris (patrice, poingon) måste ske ytterst noggrant och AR fordrar stor uppmärksamhet och skicklighet, ty, ese det minsta fel blir, när trycket är färdigt, upprepadt hvarje gång samma bokstaf är tryckt. Bokstafvens teckning måste stå fullt ren och korrekt, men bokstafsbildens yta måste äfven vara fullt plan, ty i motsatt fall mottager icke hela ytan färg och trycker icke helt ut. Bokstafsbilden är å stålstången utskuren i relief och omvänd.

1 Numera skäras stämplarne i allmänhet med maskin, de mindre i stål och de större . i messing eller annan lättarbetad metall, efter hvilka stämplar matrisen sedan fälles galvaniskt.