Sida 189
365
Murgröna — Murillo
366
manen Scénes de la vie de Bohéme (184S; Vagabondlif i Paris, 1882, Från bohémens värld, 1904), som med sina humoristiskt-sentimentala, delvis självbiografiska skildringar av det fria författar- och konstnärslivet i Paris skapade typen för bohémen (se d. o.)-
Murgröna, Ee'dera he'lix (fam. Aralia'ceae), ständigt grön klätterväxt (jfr d. o.) med förvedad stam och läderartade blad. De senare äro grunt handflikiga på de sterila skotten, hela och äggrunda på de blombärande. M. har på hösten små ljusgröna blommor i flock och följande vår blåsvarta bär. M. växer vild på trädstammar, bergväggar o. d. i 8. Sverige till Mälaren samt på Öland och Gotland. Den odlas ofta på husväggar och murar och går även längre uppåt landet, om den skyddas på vintern och vattnas rikligt på försommaren. Den kan även lätt odlas i boningsrum. Förökas med sticklingar och frön.
Tärningspelande tiggarpojkar. Mälning av Hurillo. (Miinchen.)
Concepcion, Målning av MuriUo. (Madrid.)
Murillo [mori'lljå], B a r t o - lomé Estéban, f. 1618, d. 1682, spansk målare. M., som nästan hela sitt liv verkade i sin födelsestad, Sevilla, företräder i jämförelse med Velasquez, med vilken han tävlar i berömmelse, en helt annan sida av den spanska folkkaraktären, det svärmiska, översvinnliga, trånsjuka. Han har målat en oändlig mängd änglaburna madonnor och helgon av alla slag. På ett överlägset sätt förmår han sammansmälta en ljuv, kvinnlig sinnlighet med intrycket av överjordisk vision. Till hans främsta verk av detta slag höra hans "Concepciones", framställningar av den "obefläckade avlelsen" (se d. o.) i Madrid, Sevilla och Louvre. En annan sida av M:8 begåvning visa de spanska gatpojkar, lekande 1. fruktätande, som han målat med fin humor och skarp iakttagelse. Även som landskapsmålare försökte sig M. någon gång. Hans stil var i början på grund av inflytande från hans
Källa: Internet Archive ·