Sida 276
539
Mätbrev — Mätningsregel
540
Mätmaskin.
en båge uppåt; huvudändan föres därefter framåt till nytt fäste för bröstfötterna o. s. v. Ofta hålla sig larverna endast fast med bukfötterna och sträcka ut kroppen, varvid denna liknar en avbruten kvist. Talrika arter. — T a 1 1 - mätaren, Bu'palus pinia'rius. Hanens vingar vanl. mörkbruna, vitfläckiga, honans gulbruna, mörktecknade. Larver gröna med vita längslinjer, leva stundom ss. skadedjur på tall. — Björkmätaren, AmphVdasys betula'- rius, har vita, svarttecknade vingar. Bredd mellan vingspetsarna 40 — 50 mm. Larver allmänna på björk. — Se även Krusbärsmätare, Operophthera och Töcknig fjällmätare. Mätbrev, se Skeppsmätning.
Mätare. T. v. TaUmätare. Bredd mellan
vingspetsarDa 30 mm. — T. b. Larv av
mätare.
Mätglas, se M e n s u r 1.
Mätinstrument, se Elektriska mätinstrument. Längdmätning och M å 1 1 - verktyg.
Mätismän (fsv. moetismoen), värderingsmän, utsedda av domstol 1. parter.
Mätmaskin, apparat för längdmätning, där den kropp, som skall uppmätas, inpassas mellan två anslag, av vilka det ena är förskjutbart. Kroppens längd fås ur det rörliga anslagets ställning, vilken bestämmes genom avläsning å en fast skala med hjälp av ett med anslaget förbundet mikroskop 1. å den mikrometerskruv, med vilken anslaget förskjutes.
Mätningsman, se Fastighet sp. 1435.
Mätningsregel. 1. Regel, enl. vilken ett fartygs nettodräktighet beräknas. Jfr Skeppsmätning. — 2. Regel, som användes för beräkning av mätningstalet, som bestämmer den tidsgottgörelse en kappseglingsbåt erhåller i tävling med andra. Enl. Kungl. Svenska Segelsällskapets regel för yachter erhålles mätningstalet genom att
Källa: Internet Archive ·