Sida 403
793
New York Herald (New York) Tribune
794
bestäende av en på 4 är vald ordförande {president) , en ordförande för varje stadsdel {borough president), likaledes vald pS, 4 år samt 65 på 2 år valda rådmiin Ifaldermen) . — Industri, handel och sjöfart. N. är För. Stat:s främsta industri- och handelsstad. Särskilt viktiga äro på Manhattan konfektionsfabriker, tryckerier, slakterier och tobaksfabriker och i Brooklyn järnoch stålverk, skeppsvarv och skofabriker, över hälften av För. Stat: 3 konfektionsindustri drives i N. Många av Nra förstäder äro betydande industristäder. Stadens centrala läge mellan det industriella och fiskeriidkande Nya England och de jordbrukande sydstaterna har gjort den till centrum för kusthandeln och utgångspunkt för utrikeshandeln. Nära 45 % av För. Stat:s utrikeshandel går över Nrs tulldistrikt (50 % av importen och över 35 % av exporten). 1923 — 24 uppgick nettotonnaget av direkt ingående fartyg till 18,3 mill. ton och av utklarerade fartyg till 18,9 mill. ton. — Kommunikationer. Var femte invånare i N. har automobil, och gatutrafiken antar, särskilt i Manhattans Down-to^vn, fantastiska proportioner. Framför allt vid arbetstidens början och slut uppstå svåra trafikstagnationer, som förorsaka väldiga bilköer och en påfallande låg genomsnittshastighet (under 10 km. i timmen). Olycksfallssiffran är mycket hög. Gatutrafiken lättas genom högbanor, elevated railways, och underjordiska järnvägar, subtoays. Spårvägarna ha främst betydelse för förstadstrafiken. Förbindelsen över floderna besörjes av färjor, tunnlar och väldiga broar, av vilka de förnämsta äro
New York. TrafiUbild friu Fifth Avenue.
Brooklyn Bridge, förr kallad East River Bridge (se ill. till Bro sp. 595 — 596), Manhattan Bridge, Williamsburg Bridge och Queensboro Bridge, alla mellan Manhattan och Long Island. N. är en viktig knutpunkt för landets järnvägsnät. — Historia. N. grundades på 1610-t. under namnet Nya Amsterdam på Manhattans sydspets av holländska kolonister och blev Nya Nederlands huvudstad. Det erövrades 1664 av engelsmännen, som gav det namnet N. efter hertigen av York (sedermera Jakob II). Under Nordamerikanska frihetskriget var det en av engelsmännens främsta stödjepunkter. 1785 — 87 var N. tidvis säte för förbundsregeringen. Ännu vid 1800-t:8 början var N. en relativt obetydlig stad med c:a 80,000 inv. 1. lika många som i dåv. Sthlm, och det har först efter 1850 utvecklat sig till millionstad.
New York Herald (New York) Tribune, T h e N. [dha njo jåk he'rr9ld njo jåk tri'bbjon (1. tra'jbjon)], den största republikanska tidningen i New York, tillkommen 1924 genom sammanslagning av New York Herald (grundad 1835) och New York Tribune
Källa: Internet Archive ·