Tillbaka Read Runeberg

Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 143
142–143

Sida 142

5. Öfvergångstiden från bronsålder till jernålder i mellersta Europa: Hallstattperioden. Tre på hvarandra följande delar af denna period. Samtidiga fynd i Italien. Samtidiga fynd i Norden. — Fynd upplysande den absoluta åldern af hvar och en af vår bronsålders sex perioder. Den nordiska bronsåldern har börjat och slutat tidigare, än man hittills vanligen förestält sig

Bitar af bronskärl med bilder i drifvet arbete, hvilka likna dem från Bologna och Este, äro kända från Moritzing nära Botzen i södra Tyrolen 1 och från Matrei vid norra sluttningen af Brenner-passet L > . Nyligen har man ock vid Watsch gräft upp en präktig, väl bevarad situla, prydd med dylika drifna figurer 3. 1 en grafhög vid St. Marein i Krain, söder om Laibach, har man ock nyligen funnit bitar af bronsbleck med drifna figurer. De lågo jemte ett stort spänne och två armband af brons i ett större bronskärl. Å bitarna, som troligen äro delar af ett kärl, ses dels med runda sköldar och spjut beväpnade krigare samt ett stiliseradt träd, dels bågformiga sirater, hvilka mycket likna dem på det stora, nyss omtalade guldspännet från Regulini-Galassi-grafven vid Cervetri och på andra i Italien funna arbeten från en lika gammal tid. Spännet från St. Marein är halfkretsformigt, således också af gammal form 4. De bilder som ses på den sid. 121 omtalade svärdsslidan från Hallstatt äro af ett helt annat slag; de tillhöra ock en senare tid än de nu omtalade. 1 Orgier, Archceologische Notizen aus Sydtirol; Conze, Frammenti di vaso di bronzo trovati nel Tirolo meridionale i Annali dell’Instituto di Gorrisp. arch., vol. 46, och Monumenti, vol. X, pl. VI; Zamioni, Gli scavi della Certosa, pl. XXXV lig. 63 och 64. 2 Giovanelli, Le antichitä rezio-etrusche scoperte presso M atrai (Trento, 1845), äfven öfversatt på tyska.- Die rhätisch-etruskischen Alterthumer entdeckt bei Matrei im Mai 1845; Zannoni, Gli scavi della. Certosa, pl. XXXV lig. 60— 62. :i Deschmaun, Ein Kanstwerk altetruskischer Metalltechnik i Mittheilungen der k. k. Centralcommission fu r Kunst und hist. Baudenkmale 1883; Tischler, Die Sitida von Watsch i Corr.-Blatt d. deutschen Gesellsch. f . Anthrop. Ethnol. u. Urgesch.1882, Dec.; Hochstetter, Die neuesten Gräberfunde von Watsch und St. Margarethen in Krain i Denkschriften der matem.-naturwiss. Ulasse der k. Akademie d. Wissensch. in Wien, XLVII, tsid. 161 o. följ. (situlan afbiklad pl. I fig. 1— 2); Szombathy i Mittheilungen der Anthropologischen Gesellschaft in Wien, X III sid. 225 o. följ. 4 Hochstetter, Die neuesten Funde von Watsch und St. Margarethen, sid, 11, pl. I fig. 6.

Källa: Project Runeberg ·