Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien

utgöres af smärre cistor, å hvilka de upphöjda, vågräta banden äro få (5— 8) och breda; mellanrummen mellan dem äro breda och ofta prydda med rader af drifna punkter eller andra sirater. Cistorna af det andra slaget äro större, med många (9 — 15), smalare band; mellanrummen mellan dem äro smala, vanligen utan sirater. A tt de förra i allmänhet höra till en äldre tid, är redan af typologiska skäl sannolikt. Dessa bronskärl äro nämligen, sasom vi redan sett (sid. 117, not 4), kopior i brons af träkärl, lika våra ännu b rukliga ämbar, och de upphöjda banden äro minnen af träbanden å de sist nämnda. Men emedan träbanden voro få och sutto glest, är det naturligt, att de bronscistor, som hafva färre och glesare band, äro äldre än de, å hvilka banden äro flera och sitta närmare hvarandra. Fyndomständigheterna i Italien och annorstädes bekräfta äfven riktigheten häraf. Flera cistor af det förra slaget, med få band, äro funna i de äldre grafvarna vid Bologna (Benacci-gruppen, den äldre Arnoaldigruppen, m. m.); cistor af det senare slaget hafva deremot upptagits ur de yngre Bologna-grafvarna (den yngre Arnoaldi-gruppen och Certosa-gruppen) 1. Vid Bologna, liksom vid Tolentino, på Italiens östra kust, och nära Ludwigsburg i W urtemberg, äro cistor af det yngre slaget funna tillsammans med målade grekiska lerkärl från det 5:te århundradet". Då emellertid cistorna af det äldre slaget derigenom, att de träffats i Benacci- och Arnoaldi-grafvar, visat sig tillhöra en tid, som ligger icke obetydligt bakom nämnda århundrade, då bandens antal väl småningom växte, och 1 Gozzadini, anf. arb., sid. 40; Helbig i Aiinali delVInst. di corrisp. arch. 1880, sid. 241. 2 Helbig, anf. afh., sid. 243 o. följ. En eista af detta slag är vid Cuma funnen i en graf, som anses höra till tiden före år 420; anf. afh., sid. 252— 53.