Sida 139
FREE fe STR ala tag tr DR NASN Koka salarna ag TRI VKAR LR Je E NI Jaa KING) FS N | 4 08 | 130 Schmidtska religionsmålet. lov
djup uppdraga ett mellan 1771-1778 pågående religionsmål inför Skara domkapitel angående en svedenborgianskt sinnad underordnad prestman. Af denna redogörelse skall yttermera framga, att visserligen den största möjliga tolerans kom svedenborgianskt sinnade prestmän till del från Knös sida, men att vi icke desto mindre i det föregående handlat riktigt, då vi förklarat oss sakna skäl att stämpla honom sjelf såsom svedenborgare före midten af 1770-talet.
Redan 1771 finna vi en pastorsadjunkt Sven Schmidt sta anklagad inför Skara domkapitel för sin svedenborgianska lära och proselytverksamhet. Han var född 1739 och prestvigd 1763. Öppet bekände han, att Herren genom Svedenborgs skrifter upprättat en ny lära och församling, och äfven inför domkapitlet förklarade han, att denna lära 1 alla afseenden vore en Herrens lära. I sin med mycken frimodighet afgifna trosbekännelse utvecklade han företrädesvis sin ovilkorliga förkastelsedom af treenighetsläran; läran om tre personer i gudomen», sade han, sär att anse sasom ett exempel på en ond och falsk lära, som ej eger grund utur den heliga skrift»; och »de äro till att nämna för huggormar och drakar, som erkänna tre personer i gudomen>. Vid denna sin uppfattning, som han närmare med rent svedenborgska talesätt utvecklade, bekände han sig vilja förblifva i tid och evighet. Han förklarade sig ock ämna uppenbarligen för hvar och en bekänna» sitt bestämda ogillande af de symboliska böckernas lära angående rättfärdiggörelsen och nya födelsen genom tron allena. !)
Man kan lätt föreställa sig, i hvilken förlägenhet Wahlfelt och Knös, förutsatt att de visste sig dela Schmidts äsigter, skulle befinna sig, när de nu måste sitta såsom domare öfver en underlydande prestman, som genom sitt fullkomliga ringaktande af all dogmatisk förklädningskonst stod I fara att störta sig och sina själsfränder inom stiftet i olycka. Det finnes emellertid icke något bevis, att Schmidt under de mångåriga förvecklingar, han hade med domkapitel och hofrätt, sökte åberopa sig på någon af sina förmän, hvilket en så hänsynslös menniska som Schmidt var utan tvifvel
1) Se Skara domkapitels protokoll d. 11 och 17 dec 1771.
gr Fy RR mR De Sö och ben SE om bn äg ETT é 2 RR RR <q 4 äv dd bre or > | ——- + VALT AR B. Fas
Källa: Internet Archive ·