Sida 142
Cr Säll gla feghet AN RER EES Le Re ER EA RE LEETDE SR TOREOESTSISESES
DD . , , o 142 Schmidtska religionsmålet.
böra betrakta honom såsom otillräknelig för sina handlingar och oduglig att utöfva sitt prestämbete. Äfven landshöfdingeämbetet i Mariefred, magistraten i Skara och regimentschefen vid Axevalla hed måste ingripa emot den beklagansvärde mannens högst besynnerliga och anstötliga uppträdande vid åtskilliga tillfällen. Ån anmäldes det, att han 1 förföriskt sällskap »genom sitt skriande om nätterna och otidiga löpande på gatorna och i husen förorsakade allmän oro och bestörtning»; än fick han i domkapitlet mottaga föreställningar för sitt mindre anständiga uppförande på krogar och kaffehus», än måste han fängslas och hållas under bevakning för »fylleri och dårskaper». Detta sistnämda skedde i september 1776, hvarefter han var insatt i Mariestads kronofängelse ända till början af 1778. Domkapitlet, som under allt detta fortfor att hjelpa och vårda honom på alla till buds stående sätt, förlorade dock slutligen allt hopp om ändring eller förbättring uti hans »iråkade beklageliga' förvirring».
Emellertid så ofta än Schmidt uppförde sig och derföre äfven behandlades såsom »en afvita man», som ej kunde anses ansvarig för sina gerningar, skall han dock fortfarande haft en icke så ringa förmåga att genom sina »ovarsamma utlåtelser» förvilla allmänheten och isynnerhet den studerande ungdomen. Den, som genomläser de många protokollen angående Schmidt, kan icke undgå göra den anmärkningen, att domkapitlet visserligen i regel betraktade och behandlade honom såsom sinnesförvirrad, men icke desto mindre var oroligt för hans proselytverksamhet. Det tyckes med andra ord hafva varit vida mera klokhet hos Schmidt än domkapitlet ville vidgå. Denna omständighet föranledde ock, att domkapitlets anhållan om hans intagande på hospitalet blef afslagen, och regeringen, till hvilken i början af 1777 frågan om hans vidare behandling hänsköts, förständigade, . att han skulle vid behörig domstol tilltalas och till näpst befordras, eftersom »den sinnesförvirring, hvarmed Schmidt egentligen plågas, förnämligast består uti irriga meningar i religion, samt ett oanständigt och straffbart uppförande, och således synes sig härleda mer af halsstarrighet
Källa: Internet Archive ·
