Sida 270
STILAR TITS
210 Exeg. 0. filantr. sällskapets upplösning.
Men efter denna tid började sällskapet förlora flera af
sina alltför lätt förvärfvade medlemmar. Emedan man hyllat den grundsatsen, att »om tio intagas och bara en blir öfvertygad och beständig, är redan mycket vunnet», fick man ock snart upplefva, att knapt en tiondedel blef beståndande, sedan de lätt förvärfvade proselyterna hunnit komma underfund med den stora humbug och vidskepelse, hvartill de svedenborgska magnetisörerna gjorde sig skyldiga. Från och med -år 1790 förde ock det:svedenborgska samfundet ett mycket tynande lif men egde dock bestånd till början af påföljande år, då det helt och hållet synes hafva upphört genom de återstående medlemmarnes brist. på sammanhåallning och hänförelse.!) Den sista kända lifsyttringen af det ett par år förut energiska och lifaktiga sällskapet framträdde i det hemliga ordensväsendets form, men dessa sista lifstecken voro icke heller varaktiga. Åtminstone vet man nu icke mera än, att först och främst Sturtzenbeckers redan omnämda försök i denna riktning snart upphörde, och att vidare samma öde drabbade den: klubb, som en tid bortåt under år 1791 brukade hålla andliga sammankomster hos öfverhofstallmästaren Lewenhaupt på Norrbro i Stockholm; den somnambulism och andra magiska konster, som dervid berättas hafva utgjort hufvudsaken, stäldes dock äfven häri samband med den svedenborgska andeläran. ?) 1787 sällskapets medlemmar utgjort omkring 500 personer, spridda i hela riket och mestadels bestående af köpmän, tjenstemän, officerare och adelsmän. »Kein Geistlicher oder Schullehrer nimmt abér Theil daran».
1) BR. L. Tafel, Doc. I, 622, förlägger sällskapets upplösnivg till 1789, och till tiden före utgifvandet af Medborgaren; att denna uppgift är oriktig, framgår tydligt af både Stockholmsposten och brefsamlingen hos Arppe.
2) Se brefsamlingen hos Arppe, a: a. s. 53. 55—58. Här skrif-. ver Bergklint den 4 mars 1791: »nya församlingen här i Sverige har också en svag prospekt; societeten torde endera dagen upphöra. Ledamöterna hafva ingen energi i sin förening». Om den Lewenhauptska klubben skrifver samme sagesman: »de läsa i svenska psalmboken på knä; öfva somnambulism och andra magiska konster. Bigottismen är der förunderlig. Detta kalla de svedenborgianism; der är ock prester; detta bör hållas hemligt».
Källa: Internet Archive ·