Read Runeberg

Svedenborgianismens historia i Sverige under förra århundradet

Originalsida 77
Originalsida 77
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 77

-J

Beyer lemnad i sticket för brefvets skull. (

för. än emot Svedenborg. Att domprosten och hans begge lika sinnade vänner, Kullin och Hempe, skulle om brefvet fälla det mest skarpa omdöme och betrakta detsamma såsom en högst förargelseväckande skrift, kunde på förhand antagas. De beskylde brefvet äfven för att vara en »med kärlekslösa förevitelser uppfyld skrift>, men togo sig dock ej sjelfva till vara för samma fel. Domkapitlets beslut affattades i bufvudsaklig öfverensstämmelse med Roséns förslag, hvarjämte boktryckaren skulle ställas »till laga ansvar, för det han utan konsistorii gemensamma ansvar vagat trycka brefvet.

Hvad som utom det redan anförda torde hafva bidragit till, att Beyer sålunda vid detta tillfälle helt och hållet lemnades i sticket, var att biskopen i ämbetsbref af den 4 dec. till domkapitlet försäkrade, att stämningen på högsta ort var en helt annan än den Svedenborg trott sig finna, så satt hädanefter blifver icke rådligt för hvem som helst som bekläder läroämbetet, att denna sällsamma lära förfäkta eller dertill. andra förleda. Man fordrar och det med skäl, att den icke må bekläda en läraresyssla, vare sig inom skola eller ekklesiastikverket, som svurit på våra symboliska böcker, men finner -mer tycke för Svedenborgs skrifter, oaktadt de I det hufvudsakligaste strida deremot. Den förargelse, som det senast af mig omförmälda och oförsvarligen i Göteborg tryckta dess bref hafver gjort, är obeskriflig. Den som icke läst dess skrifter, kan af detta enda sluta, hvad denne mannen uti vår dyra salighetslära måtte föra i skölden. Socinismen träder der så ljusligen fram, att ingen, utan icke den störste idiot in polemicis, kan tilltro sig säga häremot. Hvad förargelse måtte ock ett så ohyggligt bref icke förorsaka hos stiftets hederliga och om lärans renhet högst nitiska presterskap» o. s. v. Biskopen slutar sitt ämbetsbref med den försäkran, att han icke nog lifligt kunde uttrycka sin rättmätiga harm öfver denna sak. !)

1) I ett särskildt bref till domprosten upplyste biskopen, att han sjelf, talmannen m. fl. i Stockholm »hade fått skrifvelser från Göteborg om hvarjehanda förargeligt, t. ex. huru många börja predika, drömma, spå, löpa i husen och vilja göra proselyter. Flera ex. af

36 FE ÅL Va Rh pe ve BR oe RAD oe ee PAU ses mia sd Tse är ÅRE ret DN RR SöS DE cn FR bn ÄR AD

ör pp rd ER

IR IR ser

Källa: Internet Archive ·