Sida 291
gens upphof såsom tillägg vid justeringen af ett bland vittnesmålen: — från .... dock, till dessa skildringar
härmed huru som helst, anse vi oss förbundne att gif-va offentlighet åt Herr Dalmans skriftliga meddelande i ämnet, i synnerhet som han i en hland sina uppsatser i Allehanda om Skildringarna, efter den bekanta frontförändringen, hotat, att i vittnens närvaro göra sina invändningar gällande, om författaren lemnade dem utan afsccndc. Det heter således i en Herr Dalmans skrifvclsc den 14 November 1834:
"Jag får på samvete, ära och tro försäkra, att ”Cronhjelm desto mindre gifvit någon anledning till *'Iran-artikeln eller lemnat en bokstaf af bidrag der-”till, som han, förr än artikeln var tryckt och Allc-”banda indragen, ej hade den ringaste ide derom, äf-”vensorn fabelns "rigtning” icke var någon annan "än att förlöjliga hela processen och kunna teckna "några af Rådkammarens moraliska fysiono-”micr. *) Hela saken var i öfrigt purhazard. Anck-”doten om rådplägningen berättades mig af nu mera
*) Denna strof torde göra för Skildringarnas recensent i Dagligt Allehanda begripligt, hvad vi mena med uttrycken: ”skenhelighet, skrymtan, hyckleri”, hvaröfvcr nämnde Tidnings-Rcdaktion tagit så illa vid sig; äfvensom vi hemställa till den ”ärlighet”, för hvilken Herr Dalman är så vidt berömd, hvilketdera må anses mest ridderligt handladt: antingen, att i anonyma paskiller, under diktade namn "teckna moraliska fysionomier”, då intet försvar, intet herigtigandc är möjligt; eller att, på grund af uppgifna facta och med utsat. ta namn, uttala omdömen öfver personer, hvilka derigenom sättas i tillfälle att lika offentligt til 1— vägabringa rättelse i uppgifter, om irring förelupit, och tillrättavisa origtiga omdömen? Produkten af ettdera bland dessa slags författarskap bör ostridigt
kallas ”nidskrifter”; men hvilketdera?..........
Allmänhetens rättskänsla dömme!
Källa: Project Runeberg ·