Sida 370
maktägande att rusa på det rof, som de önskade fälla, och sedan han haft den oförsyntheten att i tryck skryta, det hans penna kostat tre personer lifvet *). Icke desto mindre gjordes anmärkning vid Boijes behörighet att taga säte på Riddarhuset, då han der uppträdde Riksdagen 1817—1818; men denna insinuation möttes inom Ståndet af så stark ovilja, att utgången ansågs innefatta den dyrbaraste upprättelse för hvad honom öfvergått.
Sedan sättet, vilkoren och beskaffenheten af Föreningen mellan Sverige och Norrige under en Konung mer och mer bhfvit ämnen för begrundande och be-dömmande, torde äfven förtjena att erinra sig, det Friherre Boije var den enda på Svenska Riddarhuset, hvilken, när den så kallade Riksakten blifvit antagen, yttrade tvifvelsmål och framkastade vinkar, hvilkas behörighet och rigtighct erfarenheten nu, mer än tillräckligt, vitsordat, ehuru de, så länge bland verket räckte och ögonen voro slagne af de blå dunsternas skimmer,, naturligtvis måste inlindas i förtjusningens och förhoppningarnas undergifna, fraseologi **). Herr Cederschöld
*) Kammarrådet Edman, Undcrståthållaren Lilljensparre och Presidenten Grcfve af Ugglas.
**) En fullständig reda på förhållandcrna, eller kanske rättare: missförhållandcrna, dels mellan de begge under en Konung förenade Rikena, dels mellan Norrigcs Konung och Norrigcs Folk, kan inhemtas af den sakrika, upplysande skriften: ”Om ett nytt Förcnings-Fördrag emellan Sverige och Norrige, jemte en historisk utveckling af den långa striden emellan Norrska Statsmakterna*’. (Stockholm», hos L. J. Hjcrta, i835.) Författaren, som anses vara.
Källa: Project Runeberg ·