Sida 36
åsigt om det oskiljaktiga sammanhanget mellao arméens tjenstbarbet och de föreslagna instruktionskom-paniema, desto oförsvarligare skalle ban bete sig, om bao icke utverkade inskränkning i ett eller annat lastläger, (ty icke ens fullständigt inställande deraf behöfdes för att inbespara den beböfliga samman) och använde de sålunda hopsamlade medlen till det uppgifna Tigtiga ändamålet. Det är troligen föreställningen att Herr Krigs-Ministern på sådan väg kan, bör och måste bereda tillgång för behof af det Ifrågavarandes beskaffenhet och omfång, som hittills föranledt Kiksens Ständer, att Icke taga illa vid sig öfver följderna af det vägrade anslaget.
Den sparsambet, som användes I sådan rigtoing och till befordrande af så afgjordt nyttiga ändamål, skalle tillvinna Herr Krigs Ministern aktning och förtroende; hvaremot det blott är ett slags sparsamhets-koketteri, ntan värde och inflytande på badgeten, då ban knusslar med 500 riksdåjer åt hvardera gardesregementet till fot, hvilka begärt denna aflöning åt bvar sin Masik-Direktör. Det är dessutom en gärd åt konsten, ett perspektif för de stackars artisterne, som, med några lysande få undantag, i Sverige just icke dansa på rosor. ^
Sådant kallas att sila mygg och svälja kameler!
Den rättvisan bör emedlertid göras General Hohenhausen, att han i allmänhet synes hafva tagit hand om den ringare personalens interessen, hvilken också ostridigt mest är i behof af förbättrade vilkor. Sålunda har han föreslagit löneförhöjningar åt Batal-jons-läkare, under det ban afstyrkt ”General-Fält-läkare”-befattnlngen; och vid artilleriet hafva till och
Källa: Project Runeberg ·