Sida 52
XII. Resa i Provinsen Antioquia
52 ett stort fyrkantigt tygst3>-cke af ull eller bom- ull, som, försedt med ett hål i midten för liufvudet, hvilar på axlarne och nedfaller till knän, ej olikt Presternas mässhakar. Då dessa mantlar oftast pråla med de bjertaste färger, såsom blått, gult, rödt och hvitt i breda rän- der sammanväfda, så gifva de en vacker an- blick, utom det antika utseende de löst ned- hängande fållorna gifva åt deras bärare. Frun- timmerna deremot bruka inga Ruanor, men bära kjortlar af blått bomullstyg, som, tillika med ett vanligt lintyg, bättre skyla deras figur, än de på slättlandet boende Indianskornas tunna ärmlösa klädningar. Då de äro utom hus bruka de tillika en halmhatt med ett ku- lört band omkring, hvilken coéffur vore vac- krare, om. den något mindre liknade en vanlig manshatt, ty den stora höga kullen och de uppvikna smala borden derpå tyckas vara till- skurna efter våra moderna hattmakares mo- deller. Karlarne deremot nyttja sina något mera passande för klimatet eller med bredare bord, men af samma materia. Hela denna klädsel utmärker emellertid, om icke mera eultur hos inbyggarne, åtminstone andra va- nor och lefnadssätt; och man tycker sig i bör- jan linna någon mera likhet med Europa, till
Källa: Project Runeberg ·