Sida 92
XII. Resa i Provinsen Antioquia
92 ttiare omtalas;®härstädes må endast, i förbigåen. de nämnas, att detta arbete icke är så lönan. de som det låter, eller de, som vanligen befatta sig dermed, hvarten äro de rikaste eller lyck- ligaste af Provinsens inbyggare, utan snara- re tvärtom; och i allmänhet kan man här säga, att ju flera guldminor ett ställe har, ju ödsligare är nejden deromkring, och ju us- lare det der boende folkets utseende; eller sned Humboldt: "Le pajs le plus riche en er, est celui_, oii la disette se fait continuelle- ment sentir." Sedan vi passerat en mindre ström, kal- lad Rio-Chicoj hvars smala grönskande dal gjorde ett skönt afbrott emot den omgifvande stela trakten, fiiigo vi på eftermiddagen se Santa-Rosa, hvars kyrka och hus ej hindra- des af hvarken skog, berg eller träd att sy- nas långt förr än vi dit anlände, klockan fyra pä eftermiddagen. Efter att hafva genomtå- gat större delen af staden, stannade vi utan- före ett bland de bättre husen, hvarest vi blefvo emottagne af en vänlig värdinna, som, sedan hon fått veta hvilka vi voro, trakterade oss med en ganska god middag, så mycket mera välkommen, som det långa väntandet och det friska klimatet lika mycket bidragit att reta appetiten.
Källa: Project Runeberg ·