Sida 60
stämmelser skulle tillämpas på de nya förhållandena, det måste öfverlämnas åt en kommande erfarenhet att afgöra. Under dylika omständigheter kunde det utan tvifvel synas naturligare att icke nämna de särskilda lagarna utan i stället i allmänna ordalag — såsom < kejsarens försäkran gör — bekräfta och stadfästa „Landets Religion och grundlagar samt de privilegier och rättigheter hvart och ett Stånd inom berörde Storfur-stendöme i synnerhet och alla dess Inbyggare i gemen, så högre som lägre, hittills, enligt Constitution, åtnjutits
Naturligtvis är icke min mening den, att blott dessa grundprinciper skall hafva stadfästs. Bekräftelsen afsåg alla de bestämmelser i grundlagarna, hvilkas tillämplighet ej ipso facto därigenom blef omöjlig, att Finland utgör en del af det ryska riket. Hvarje annan förklaring skulle strida mot den klara ordalydelsen af kejsarens försäkran. Och i detta sammanhang må nämnas ett historiskt dokument, som är belysande för kejsarens uppfattning.
Det franska tal, med hvilket kejsar Alexander I den 17/29 mars 1809 mottog Finlands ständers trohetsed, publicerades omedelbart i svensk öfversättning. Denna svenska öfversättning hestår af fyra särskilda stycken, hvaribland dock det sista saknas i den enda kopia af den franska originaltexten, som hittills varit känd. Då hr H. Borenius aftryckte originaltexterna,
Л
Källa: Project Runeberg ·