Om solen. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1893

36 år, som förgått sedan sista totala förmörkelse, nästan hunnit glömma, varseblefvo astronomerna genom sina tuber en fullkomligt oväntad företeelse. Från den mörka månranden höjde sig tvenne bergformiga utsprång, lysande i skär rosenfärg. Att detta då alldeles obekanta fenomen* skulle ådraga sig den lifligaste uppmärksamhet och väcka mycken förvåning, var helt naturligt. Också bära de förslag till tolkningar, som framkomrho, talande bevis på denna förvåning. Än voro föremålen flammor, än voro de berg, på solen eller månen, än eruptioner från solvulkaner e. dyl. Det var helt naturligt, att man med otålighet väntade nästa i Europa synliga totala förmörkelse. Denna förmörkelse inträdde den 28 juli 1851 samt var total i södra Norge, mellersta Sverige och Nordpreussen. Under densamma återfann man, och i ännu rikare mått, de egendomliga röda flammorna. Men ett blef med afseende på dem fullt klart. Någonting, som liknade berg, kunde de icke vara. Ty en bland dessa s. k. fr otuber anser hade formen af en vinkelhake, hvars ena ben stod vinkelrätt ut från solranden, medan det andra utgick parallelt med densamma från det första vinkelbenets högsta punkt.' En annan sväfvade likt ett klotformigt moln fritt för sig på ett ej obetydligt afstånd från sol- och månranden. Att dessa bildningar ej kunna vara något fast, måste i och dermed vara klart, men huruvida de tillhörde solen eller månen, var dereraot ej fullt ådagalagdt, ehuru flertalet astronomer omfattade det förra alternativet. Ännu funnos likväl ett par, som till och med voro af den åsigten, att protuberanserna ej voro något reelt, utan endast ett fysiskt fenomen, uppkommet vid ljusets gång förbi månranden. En för den tidens astronomer alldeles ny iakttagelse gjordes likaledes under dessa begge förmörkelser. Få ögonblick innan solen åter frambröt bakom månens vestra rand, varseblef man, att längs ett betydande

* Protuberanserna iakttpgos och beskrefvos redan 1733 af Svensken Lektor Birger Vassenius i Göteborg, men denna observation hade &r 1842 fullständigt fallit i glömska.