Sida 81
FJÄRDE AKTEN. 8 I
Vera (med svag, bäfvande röst). Men se dock, Salvator, ser du inte!
Salvator. Ännu i denna stund af fullständig seger ängslas du och tviflar.
(Då alla de fientliga bakterierna äro döda, begynner lifsbacillen att slå omkring sig och angripa äfven de röda och hvita blod dropparna samt kroppens egna mikrober. Flera af dessa duka under)
Vera. Ser du inte? Lifsbacillen är så starkt stimulerad af insprutningen, att den begynner angripa äfven de röda och hvita blodkropparna. Ser du inte, de duka under. (Med ett skrik.) Vi äro förlorade!
(Lifsbacil/etna slå ursinnigt omkring sig och döda alla de andra, hvarefter de begynna att angripa hvarandra inbördes.)
Salvator (stel af fasa).
De förstöra sig själfva inbördes.
(Skri och fasa bland åskådarna. De sista lifsbacillerna falla ned döda. Ljuset bakom mikroskopet slocknar och man ser åter endast arbetsrummet med flera af hof personalen afsvimmade eller döende. Kejsaren faller tillbaka på sin stol, med gapande mun och slocknande ögon. Några af hojpersonalen störta fram till honom.)
Flera röster. Kejsaren dör! Vi dö allihop!
Speranza (störtar fram till kejsaren). Pappa ! Pappa !
6
Källa: Internet Archive ·
