Sida 312
312
för rättegångar, ofta endast i följd af förflugna ord eller andra lumpna anledningar; vidare dess inbördes afundsamhet samt dess brist på sparsamhet och på både enskild och samfäld företagsamhet. Såsom ett i ögonen fallande bevis på sistnämnda brist åberopar man, att när nya milstolpar vid slutet af 1840-talet skulle uppsättas i det på sten rika Gotlands södra härad, blefvo de, färdighuggna, införskrifna från Öland. Märkbart är hos många ett envist fasthållande vid gamla arbetssätt och hushållsvanor. Vidare har man hört sägas, att intet svenskt landskap lär finnas, där husbönderna så talrikt och tidigt, som på Gotland, »sätta sig i ro» och mot betingade undantagsförmåner öfverlämna gårdsbruket till son eller måg. Däraf blifver följden icke allenast den, att ett spändt förhållande, tvister och rättegångar uppstå mellan föräldrar och barn, utan äfven att föräldrarnes merendels ännu goda arbetskrafter i förtid dragas från landtbruket. Ofta har man också hört klagas öfver småaktig njugghet, då det gällt att befordra allmännyttiga ändamål. Men härvid måste erkännas, att allmogen just för flere stora och viktiga angelägenheter visat en efterdömlig beredvillighet och nitälskan, till exempel vid nationalbeväringens och vid folkskoleväsendets ordnande. Tidigare och bättre än i de flesta andra stift kom folkskolesaken här till stånd. Äfven har Gotlands folk, när missväxt eller annan olycka drabbat andra orter, alltid visat hjälpsamhet och stundom, när rikare skördar det medgifvit, en verkligt hedersam frikostighet. Sin utskyld till kronan anser Gotlandsbonden för en hedersskuld, hvilken han, äfven under svåra år och bekymmersamma omständigheter, med alla krafter sträfvar att punktligt afbörda sig.
I allmogens lif fortlefva många gamla högtidliga bruk, såsom vid bröllop och andra tillfällen. Allmänt känd är hågen hos både yngre och äldre för hurtiga, frän forntiden kvarlefvande täflingsspel med boll och sten och stång och hopp och språng. Bland dessa lekar må några nämnas: att spela park, kasta varpa, störta stång, hoppa stickel, springa kapp och draga hank. De äro folknöjen af ett manligt slag.
Källa: Internet Archive ·
