Sida 29
29
Inne i den svenska skogen.
När man under en jakt, t. ex. älgjakt, står på håll, blifver det understundom rätt enformigt. Iakttager man, hvad som tilldrager sig rundt omkring en, kan likväl en lång stunds väntan medföra ett och annat af värde för betraktaren. Han förnimmer något af naturens undandolda lif och kan lära, att den odödliga anden i detta lif, där blott styrkans rätt gäller, där alla äro i ständig strid med alla, där det, som ordspråket lyder, öfverallt är »hund på hund», icke finner den frid, han åtrår. Ett djupare inträngande i naturens lif skall sedan lära honom, att naturens Herre har utvägar att lindra de kufvades smärtor, och att l)armhärtigheten icke saknas på det stora slagfält, som kallas natur 6)1.
Sedan man väl intagit sin plats och en längre stund suttit onirlig, ])lifver det snart lif omkring både på marken och i träden. Först börjar det prassla litet, och då ögat vändes efter det, ser man skymten af en liten markraus, vanligast näbbmusen; hon tittar fram ett ögonblick och är som genom ett trollslag försvunnen för att i nästa (igonblick åter visa sig; strax därpå äro de två, stundom flero, de komma alldeles inpå stenen, sätta sig och se förvånade ut. Sedan komma de närmare och närmare. Följ dem då med ögonen, och se i närmaste fura, den med grofva barken : där tinnes en spiralformig gång ett stycke uppåt stammen, och den är delvis nyss tillkommen! Se nu, huru den lilla gnagaren kilar upp i den, och strax är han i fullt arbete med att gnaga sig högre och hiigre upp. Snart är han vid en djupare reftla i l)arken, nu kilar han ner, och med kamraternas hjillp drager han upp en fröfuU liten tallkott. Detta iir ott styft arbete, men slutligen har hafi den uppe, och se, den passar väl in i den gnagda gången och sitter diir fast och säkert
Källa: Internet Archive ·